Vantrivs du på jobbet? Då är du inte ensam. Jag minns själv en kylig januarimorgon för en herrans massa år sedan. Satt på cykeln på väg till jobbet i Uppsala, det här var på tiden när jag arbetade i läkemedelsbranschen.
Julledigheten var över för den här gången och ju närmare jag kom min arbetsplats, desto mer kände jag hur jag inte ville jobba där. Mina tankar upptogs av insikten att jag levde upp på helgerna och på semestern. För då kunde jag ägna mig åt att skriva låtsasartiklar för byrålådan, vara ute och paddla kajak, klättra, vandra och fotografera. Men de här glimtarna av glädje var trots allt få i jämförelse med hur mycket tid jag tillbringade på jobbet.
Kände intensivt hur jag inte ville att den korta tid jag har här på jorden skulle ägnas åt något där mitt hjärta inte fanns. Kunde det kanske gå att byta yrke? Satsa på min dröm, trots att absolut ingen uppmuntrade mig – snarare tvärtom? Insåg att det var nu eller aldrig: jag hade ingen familj, var inte uppbunden av något. Jag var fri och kunde fatta egna beslut, utan att behöva stämma av med någon. Visste att en dag skulle den här möjligheten att göra ett så här djärvt karriärbytesförsök vara förbi, så det var lika bra att blunda och hoppa.
Hade ingen aning om hur det skulle gå, något som var mycket jobbigt för en person med starkt kontrollbehov. Men jag hade kommit så pass långt i min personliga utveckling att jag insåg att det nog kunde vara värdefullt för mig att våga släppa kontrollen. Att klamra sig fast vid ett jobb och en karriär jag vantrivdes med, bara för att jag inte vågade försöka göra något åt det hela, kändes inte rätt. Nej, nu var det framåt som gällde, våga tro på det hjärtat och magen förmedlade.
Vägen hit där jag befinner mig idag har varit krokig, men så är det ju för de flesta. Räkmackor är inte lika utvecklande som krokiga vägar. Det finns dagar då jag vaknar med panik över att knappt veta vad jag ska kalla mitt yrke, panik över att inte ha en susning om hur jag kommer att ha det i framtiden. Men för det mesta brukar jag kunna hitta trygghet och ro i mig själv och i omgivningen. Jag vet att jag gjorde rätt som blundade och hoppade och jag hoppas att det jag skriver nu kan inspirera andra att göra detsamma.
Läser i tidningen idag att 900 000 svenskar vantrivs på sina jobb. Hälften av alla yrkesverksamma svenskar i medelåldern vill byta jobb. Visst är det rätt så chockerande siffror? Att så många vantrivs på en plats där man tillbringar så pass mycket tid? Mitt budskap är att man alltid kan förändra sin situation. Jag vet bekanta som har skolat om sig från journalist till psykolog vid 50 års ålder. Jag vet en 61-åring som sade upp sig från jobbet inom kommunen och blev fiskeguide i fjällen.
Det är inte för sent för dig heller! Det är aldrig för sent. Älskar du träning och vill jobba heltid med det? Satsa då på det, knyt kontakter och nätverka. I stort sett alla jobb tillsätts genom kontakter, så våga ta kontakt med människor som inspirerar dig. Hade inte jag telefonterroriserat dåvarande chefredaktören på Friluftsliv, så att jag till slut fick skriva en artikel om vintertältning för hans tidning – då hade jag inte suttit här och bloggat om löpning och livet. Det är en sak som är tvärsäker 😉
Vill du veta exakt hur du ska göra för att bli ett proffs på att nätverka, etablera nya kontakter och en hel hoper andra knep som tar dig vidare dit du vill? Vill du dessutom springa och få tips på hur du utvecklar din löpning samt delta i ett exotiskt lopp? Då ska du hänga på mig, Malin Ewerlöf och Sveriges mest efterfrågade expert på det personliga varumärket, Jackie Kothbauer, till Seychellerna i februari nästa år! Läs mer här.
Jag säger det igen: det är aldrig för sent! Ingen människa förtjänar att vantrivas på jobbet, så är det bara! Stor kram och kom gärna med dina egna reflektioner kring karriärbyte!
Jag hade ont I magen varje gång jag åkte till jobbet
Taggar
1 kommentar
Skicka en kommentar
Sök
Om Petra
Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!
Maratonpodden
Senaste inläggen
-
Skyddad: Din löpcoach i örat: Moneghettiintervaller
Låt mig guida dig igenom ett roligt och...
-
Isak Nyqvist om skitövningar och avsaknaden av humor i träningsbranschen
Isak Nyqvist är den personliga tränaren som på...
-
Modicförändringar, Modicklinikken och antibiotikabehandling del 3
Det här är del tre i bloggserien om behandlingen...
-
Modic typ 1 och Modicförändringar: vittnesmål från patienter
Modic typ 1, eller Modicförändringar. Så löd...
-
Spring bättre och lindra smärta naturligt med Feldenkraismetoden
”Så när jag kom upp och ställer mig så bara...
-
Vinterbad och kallbad: utrustning, tips och råd
Vinterbad, eller kallbad om du hellre vill, blir...
Jag själv är nästan färdig med en kärrier byt från ingeniör till sjuksköterska (eventuellt barnmorska) och jag är så glad att jag gjorde det även om det finns liiiite mer pengar i min förra bransch. Men jag trivdes inte så jättemycket med jobbet i England, så det kanske är inte så konstigt! Jag känner precis igen dina känslor kring det.