Att det är bra att vila är jag den första att skriva under på. Men ibland så kommer det stunder då man inte riktigt vet om den där rösten som säger åt en att stanna kvar i soffan har rätt eller bara vill småjäklas med en.
I morse visste jag att jag ville springa en runda. Solen sken, det var lagom varmt och det liksom bara stod ”PERFEKT LÖPARVÄDER” över himlen. Men jag som älskar att äta långfrulle och kolla Nyhetsmorgon hade extremt svårt att få tummen ur. Hittade på en massa ”viktiga” saker som jag bara måste göra. Som att surfa runt efter barnkläder och instagramma.
Sambon påminde mig om att jag ju hade sagt att jag skulle ut och springa. Jaaa, jag vet! Men ibland går det segt. SÅ segt. Blev frustrerad. Till slut kom jag i alla fall iväg och inledningen var seg. Uj uj. Önskar att jag kunde skriva att sedan gick det lättare, men icke. Fick kriga för varje steg idag, men jag visste att det var precis det här jag behövde.
Att få njuta av ett Stockholm som badade i septembersol. Att få ha en stund för sig själv, att få gå igenom och tänka klart alla tankespån i huvudet. Att få kliva in genom dörren hemma och vara så där skönt trött i kroppen, att få ställa sig i duschen och bara njuta av att ha klarat av det. Trots allt. Ibland måste man kriga, så är det. Men jag glömmer aldrig de där stunderna då allt bara flyter och jag vet att jag kommer få uppleva dem igen. Måste bara ha tålamod…
Hur har din dag varit? Och hur tänker du när det tar emot och soffan ropar?
Jag tror också på att låta kroppen känna efter när man behöver vila – MEN inte alltid hahaha! Då blir många turer inte av alls och ju mindre jag tränar desto mindre sugen blir jag på träning så den onda spiralen blir värre. Alltså: ibland behöver man tvinga sig ut.
Men nu, tre barn, villa med tomt och jobb upp över öronen är det, trots allt, jättesvårt att ge mig själv den där sparken i baken.
När jag vill springa men jag samtidigt inte har lust brukar jag ändå tvinga mig ut. Jag brukar aldrig ångra ett pass även om det går dåligt. Jag brukar tänka att spring en runda och om det inte känns bra är det bara att avbryta. För det mesta springer jag som bäst när jag egentligen inte vill. Jag tänker även att träna ger motivation. Ju mer jag tränar, desto mer vill jag ha det!
Jag är relativt nybliven löpare så jag längtar fortfarande till varje pass. Jag peppar mig med nya låtlistor som gör att jag flyger fram. Ibland om jag känner mig trött så tänker jag att jag bara ska promenera en sväng men det slutar oftast med att jag springer för det är roligare 🙂
När kommer podden finnas uppe? Sökte efter den men hittade inte (gjorde kanske fel) Tror den blir mycket intressant!!