Okej, jag erkänner att rubriken till det här inlägget är något tillspetsad. Men den är sann och jag har sett flera exempel på hur det här passet ställer till det för löpare. Jag talar om det här med återhämtningsjogg.
Återhämtningsjogg är förmodligen det mest missförstådda passet bland oss glada motionärer. Att passet ens heter ”jogg” ställer till det allra mest. Varför då? Jo, för att vi då får för oss att vi måste springa för att passet ska ha effekt. Och det är just då som effekten försvinner och i många fall till och med försämras.
Den hårda sanningen är att för de flesta av oss motionärer räcker det med en halvrask promenad för att få en återhämtande effekt. Vi har helt enkelt inte tillräcklig kapacitet för att en jogg ska fungera återhämtande för oss, dessutom är det lätt hänt att vi drar upp tempot lite mer än det var tänkt och vips börjar vi bryta ner kroppen istället. Och det var ju inte meningen.
Det vi vill ska ske i våra kroppar är ju att de ska byggas upp och bli starkare. All den träning vi har lagt ner ska omsättas till starkare hjärta, lungor, senor, ligament och så vidare. Visst går det att ta reda på vilken puls du bör ha under ett återhämtningspass med hjälp av tester, de är att rekommendera för den som är superseriös. Men är du liksom jag en glad motionär som springer tre-fyra gånger i veckan, varav 1-2 pass är lite snabbare och ett är lite längre – ja, då skulle jag säga att en promenad räcker fint som återhämtning i de allra flesta fallen.
Minns när jag tränade som mest med min kära coach Ingmar i Uppsala. Jag hade tagit reda på vilken puls jag skulle ha vid återhämtning och jag kan lova att det var ursvårt att klara av att jogga utan att pulsen stack iväg 5-10 slag. Fick istället gå lite raskare och det kändes faktiskt bättre än att tvinga sig själv att ”jogga på stället”. Inbillar mig att knäna och fötterna tyckte bättre om gång dessutom.
Någon kanske invänder och menar att ”jag tränar ju bara för att det är kul, inte för att bli snabbare”. Absolut, det är där jag själv befinner mig. Men att envisas med att trycka in ett återhämtningspass i veckan kan ju faktiskt ge andra effekter än bara sega ben. Du löper dessutom ökad risk att bli skadad – och det är väl något de flesta av oss gärna slipper?
Det här är förstås, som vanligt, bara mina personliga reflektioner. Men tycker du att du inte får de resultat du borde få och vill testa något nytt för att se om det ger effekt: prova då att skippa allt vad återhämtningsjoggar heter. Promenera istället och håll nere dina löppass till tre – absolut max fyra – i veckan. I övrigt kör du annan träning som styrketräning, cykling, simning och så vidare.
Stort lycka till och kom gärna med tankar kring återhämtningsträning i kommentarsfältet!
(Foto bild ovan: Emma Shevtzoff)
Det är ju det som är det fina med att variera sin träning, man sliter inte alltid på samma muskler och de som fick jobba dagen innan får vila lite mer när du tränar något annat.
Och när som helst nu ska jag också anamma det, Alltså variera min träning. Jo, det händer men inte tillräckligt ofta.
Åh, det här var precis det jag behövde läsa just precis nu, tack Petra! Klockan är snart midnatt och jag hade tänkt gå upp tidigt imorgon bitti och köra en 5 km återhämtningsjogg, fast jag vet att jag kommer vara riktigt trött och att det kanske inte kommer ge så mycket. Är så påverkad av alla löparpoddars budskap att man måste få volym, volym, volym för att bli bättre. Men varje gång jag försöker envisas med att klämma in fler pass pga just detta, åker jag på bakslag i form av känningar/lättare skador. Så det blir antingen en promenad imorgon men förmodligen en välbehövlig sovmorgon istället ? God natt och tack för detta, skönt att höra ett kontraargument mot all volymhets! God natt!
Du klarade dig SÅ mycket bättre utan den där 5 km-joggen! Heja dig!
Jag gör det pass som känns bäst för dagen. Ibland återhämtningsspringer jag för att jag tycker att det får mig att må bra och tycker att benen känns sköna efteråt. Ibland åker jag bara hem och lägger mig på soffan.
Om det ena eller andra gör att jag inte tränar optimalt så må det vara hänt även om jag gärna vill bli snabbare 🙂 Min personliga åsikt är nog att de passen snarare håller mig frisk och hel än något annat!
Bra skrivet. Jag sållar bland all information som jag översköljs med. Hör Rune Larssons röst ibland. -Det ska vara roligt att springa.
Jag som håller samma, ganska långsamma, tempo år ut och år in har inte ens snappat upp det här med återhämtningsjogg. Jag trodde det var när jag traskar sista biten i lugnare tempo, haha..
Att gå sista biten i lugnare tempo är ju perfekt sätt att kicka igång återhämtningen på!
För mig blir det powerwalks mellan löppassen som återhämtning. Jag gör även så att om jag springer till exempel på morgonen tar jag gärna en promenad på kvällen. Fungerar superbra och jag återhämtar mig mycket snabbare.
Vilket sammanträffande att jag precis skrev ett stort inlägg om återhämtning på bloggen idag haha. Jag tycker att återhämtningsträning är superviktig om man är seriös med sin träning. Men då menar jag återhämtningsTRÄNING, det finns ingenting som säger att det måste vara en jogg. Promenad funkar ju fint liksom, eller lite yoga eller något annat som sätter igång blodcirkulationen.
Sen kan ju jag tycka att det är himla skönt att få ge sig ut på en riktigt långsam lufs, tvinga ner tempot och vara piggare och fräschare när man kommer hem än när man stack ut. Men som du säger, promenad duger för i princip alla motionärer om man nu inte absolut vill jogga för att det är så skönt, och inte bryr sig om prestationen.
En fråga då gällande återhämtning: Kan jag promenera raskt och sedan köra lite styrka utöver det om jag spruntig dagen innan?
Visst kan du det! Se bara till att inte styrketräna de muskelgrupper som du har belastat hårdast under löpningen.