M

Snälla, sluta barnhetsa kvinnor!

by | jun 17, 2015 | Livet, Personlig utveckling | 12 comments

humla

Foto: Pexels.com.


”Det borde väl vara dags för dig att skaffa barn snart, va?”
Hade bara jobbat några månader på nya jobbet när en av säljarna lite hurtfriskt slängde ur sig ovanstående fråga. Jag var 36 år och om möjligt skörare än en tonåring.
I åratal hade de Stora Livsfrågorna legat och gnagt i bakhuvudet. Kommer jag någonsin att träffa någon? Kommer jag någonsin att få barn? Och så kommer den där säljaren och raserar alla murar av tillförsikt jag trots allt mödosamt hade lyckats bygga upp under åren, delvis med hjälp av terapi.
Usch, vad jag avskyr den där frågan som man får från alla möjliga håll. Det kan vara vänner, kollegor, folk man inte känner och såväl kvinnor som män. När jag tänker efter så undrar jag om inte andra kvinnor barnhetsar något mer än män, men det är bara min egen erfarenhet. Och så har vi alla snubbar man har dejtat genom åren. Jag tycker mig märka en tendens, åtminstone här i Stockholm, och den är att man som barnlös kvinna över 35 uppfattas som någon som är på desperat jakt efter en far till sina barn. Så var det aldrig för mig, tvärtom har jag aldrig haft någon uttalad barnlängtan utan oroade mig mer för om jag aldrig någonsin skulle träffa kärleken. Men likt förbaskat får man den där jobbiga frågan slängd i ansiktet, gång på gång. Noterade också att många killar medvetet valde bort att dejta kvinnor utan barn i just den här känsliga åldern mellan 35 och 40 eftersom de befarade att de snart skulle ”tvingas” in i föräldrafällan.
Många gånger tackade jag löpningen för att den gav mig ett skönt sammanhang där fokus låg på något helt annat än barngrejen. Det var underbart att få frossa loss i långpass, mjölksyra, intervaller och spännande lopp utan att någon andades något om när man skulle skaffa barn. Och jag kan inte tänka mig att frågorna kommer att avta när jag förhoppningsvis klämmer ut en knodd senare i år. Nej, för då kommer frågorna om när nummer två ska levereras som ett brev på posten. Det kan flera av mina vänner intyga och om man, Gud förbjude, ”bara” vill ha ett barn så är man en dålig människa för då berövar man sitt barn den fantastiska erfarenheten att få ha ett syskon. Faktum är att folk kan gå så långt att de häver ur sig att det är egoistiskt att bara ha ett barn, tänk så traumatiserande för någon att behöva växa upp som ensambarn (har jag förresten gjort och det blev folk av mig också)…
Det dessa frågeställare tycks ha missat är att det kan finnas mängder av anledningar till att man inte har barn. Anledningar som kan vara privata och något man inte gärna vill diskutera med vem som helst. Till exempel kan man aktivt ha valt bort barn. Ja, för det går faktiskt att leva ett alldeles förträffligt liv utan knoddar – tro det eller ej. Eller så kan man förgäves ha försökt bli med barn i många år utan att ha lyckats, eller så har man inte hittat rätt person att bilda familj med. För bara för att man närmar sig 40 betyder det ju inte per automatik att mr eller mrs Right ska hunnit göra entré. Kärleken går liksom inte att skynda på, den kommer när den kommer. Ibland inte när man vill utan vid helt annan tidpunkt. Men oavsett vilket så har folk inte med det att göra, såvida du själv inte har visat intresse för att diskutera ämnet.
Alltså, vad handlar denna ständiga fråga om? Har folk brist på samtalsämnen? Kan de inte stilla sin nyfikenhet utan BARA MÅSTE fråga? Handlar det kanske om projicering av egna problem? Det skulle jag bra gärna vilja veta. Och även varför det nästan uteslutande är kvinnor som får de här frågorna. Det är som att vi kvinnor per automatik ska vara de drivande i familjebildningsgrejen…

Taggar

12 Comments

  1. Robert Mellqvist

    Hej Petra!
    Orkar inte analysera varför människor kan uttrycka sig så tandlösa. Det enda jag man kan göra förutom att läxa upp personer till höger och vänster är att acceptera deras ignorans.
    Ligger med min 7 veckor gamla son på bröstet, sovande.
    Håller tummarna för att du snart får ut din efterlängtade skatt.
    Skulle även vilja tipsa om att du söker på ”Dunstan baby language” – alla spädbarn talar samma språk och det har varit fantastiskt att faktiskt kunna förstå om det är hunger, magont eller en rap som behöver ut. Minskar frustrationen hos nyblivna föräldrar.
    Tack för en bra blogg!
    Mvh
    Robert och Viggo

    Reply
    • Monica

      Du är ju lika ignorant du som förutsätter att hon längtar efter att få barn.

      Reply
      • Robert

        Som sagt, trodde hon var gravid, förstår inte vad jag sade galet..

        Reply
        • M

          Tolkade också texten som att hon var gravid!

          Reply
          • Robert

            Ja, såvitt jag förstått så skall Petra vara gravid. Förstod inte hur jag blev ett troll som inte kunde läsa..

    • Sarah

      Är du något slags troll eller?
      Läste du ens texten?
      Du är ju precis lika fördömande som de texten handlar om.

      Reply
      • Robert

        Det var inte alls min mening att vara troll. Fick för mig Petra var gravid och ville ge henne lite uppmuntran att försöka ignorera folk som säger konstiga saker utan att tänka.
        Ber om ursäkt ifall jag uppfattades annorlunda.
        /R

        Reply
  2. Simon

    Bra skrivet, tycker en medvetet barnfri man som är 33 och varit tillsammans med samma kvinna i 12 år. Kan bara intyga att det där är en fråga som kommer har dykt upp då och då i säkert 10 års tid. Nuförtiden rycker jag bara på axlarna och säger att ”vi är för bekväma och ser inte fördelarna väga upp nackdelarna..” Det konstiga är att en del nästan blir provocerade?! Borde det inte vara mer rimligt att folk som skaffade barn måste motivera det beslutet och inte tvärt om?? Precis som dig så har jag heller ingen barnlängtan, tror man måste ha det. Känns inte rättvist mot något barn annars. En del säger att det ordrnar sig, ”att det kommer”. Om om det inte gör det?? Hur blir jag som förälder då?? Nope, fuck that shit. Mitt liv, mina beslut.
    Nu ska jag hämta hunden sen ut och springa, tack för en bra blogg!

    Reply
    • Petra Månström

      Word! Alla får leva precis som de vill, inget är mer eller mindre rätt!

      Reply
      • Kjell.Nilsson

        Exact ! en f.d kollega nybliven pensionär har bott ensam hela livet ,utan barn trivs utmärkt är dock gudmor
        till en bekant som adopterat ett barn.En kvinnlig kollega bor ihop med en kvinna s.k partnerskap
        har även träffas deras barn,Det kan bli väldigt fel om personer som av någon outgrundlig anledning
        har stort intresse av andras privatliv indirekt utgår från s,k hetronorm
        Den här bloggen kan nog växa till något riktigt bra !
        Happy midsommar..

        Reply
  3. Pernilla

    Hej Petra!
    Tråkigt med människor som måste kommentera om än från din synvinkel men också från min. Ofrivillig barnlöshet ihop med oförsiktiga kommentarer och frågor, d e t svider. Nu hade jag enorm lycka att lyckas bli gravid vid första IVF-försöket efter ett antal misslyckade graviditeter som slutade akut på operationsbordet så jag är innerligt tacksam. Jag mådde inte heller så jättebra under graviditeten, men jag fann mig i mitt ”öde”. Det kommer ju något underbart efteråt! ❤️❤️. Så ”njut och härda ut” , Önskar dig stort lycka till! Det blir massor av tid över till träning, om än längre fram ☺️.

    Reply
  4. Egot

    Min sambo och jag har valt att inte ha barn, och det provocerar en del, framför allt vänners vänner. Alltså människor som bara känner mig och min sambo lite ytligt, de som känner oss verkar förstå att vi inte är så barnintresserade. Det var värre när vi var yngre, nu när vi är över 40 så tycks en del anta att vi inte har kunnat få barn, och jag orkar inte ta dem ur den villfarelsen.

    Reply

Submit a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Kategorier

Arkiv

Sök

Om Petra

Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!

Maratonpodden

Senaste inläggen