storulvan

Här står jag och skålar in midsommaren 2015 med friskt fjällvatten i kåsan. Foto: Privat.

Som jag bloggade om tidigare i veckan så är de där traditionella storhelgerna inga direkta favoriter. Det finns liksom ett osynligt tryck utifrån på att man ska ha så fantastiska planer.

Sitta i skärgården och fira en Pripps Blå-midsommar, liksom. Efter att i flera års tid ha inlett midsommaraftonen med något slags cirkelpass i sällskap av MarathonMia med flera dök det i fjol upp ett spännande erbjudande: Storulvåns fjällstation uppe i Jämtland skulle för första gången köra ett löparevent i samband med midsommarhelgen. Och de behövde några som kunde hålla inspirationsföreläsningar om löpning.

Vi tvekade in i det sista. Fira midsommar i fjällen, kunde det verkligen vara något? Säkert omgiven av en massa lyckliga par också, för att inte tala om barnfamiljer. Vi velade hit och dit, men till slut satte vi oss i bilen och åkte upp. Och helgen blev verkligen så mycket bättre än vi någonsin hade kunnat ana. Paren och familjerna var skönt uppblandade med människor med andra familjesituationer. Löpningen var dessutom i toppklass. Såväl på midsommarafton som på midsommardagen sprang vi härliga pannbensturer i snöyran.

I år är vi på plats igen! Det hela bestämdes ganska sent, men vi gillar ju att vara spontana. Mia är med precis som i fjol och även om jag inte direkt kan springa så kan jag i alla fall ta mig omkring och andas frisk fjälluft. Det är något helande och rogivande med att vara häruppe. Kropp och själ får nödvändig återhämtning. Maten smakar godare, man sover bättre än någonsin. Mina graviditetskrämpor börjar avta något. Illamåendet och ryggontet mildras av att jag är ute och rör på mig. Att sitta på en kontorsstol i timtal funkar absolut inte just nu, inte heller att stå upp och jobba. Men konstigt nog går det bra att harva omkring på fjället. Fascinerande men bara att tacka och ta emot…

Ja, det blir en annorlunda midsommar men på ett kul sätt där jag befinner mig i ett sammanhang med roliga människor där det pratas och utövas löpning. Och det finns gott om tid till eftertanke och vila. Jag gillar det skarpt. Så här vill jag ha det oavsett familjesituation. Vill aldrig sluta vara nyfiken på livet och utmana normer. Imorgon ska jag föreläsa om mina ultraäventyr från i fjol!

En riktigt glad midsommar på er!

Share: