På äventyr i bävrarnas och storkarnas land

petramanstromAlternativ träning, Resor

estonia2

Tyst och sakta gled vi fram i våra kanoter utmed floden Halliste, medan vi spanade efter bäver. Foto: Mart Vares.

Ta färjan till Estland för att glida fram i en kanot och spana efter bäver? Varför inte! När jag fick chansen att bli en av 97 digitala ambassadörer för kampanjen Epic Estonia kunde jag förstås inte säga nej.

Dessutom har friluftsliv alltid legat mig varmt om hjärtat, det var ju i Friluftsfrämjandet jag ”hittade mig själv” som förvirrad tjugo-nånting med dåligt självförtroende. Så paddlat kanot har jag gjort, men det var som sagt ett bra tag sedan dess. Men vi tar det från början. Det här äventyret ägde rum under rum över en helg och vi sparkade igång det hela genom att borda Tallink Silja-färjan Romantika som skulle ta oss till den estländska huvudstaden Tallinn.

Jag hade faktiskt aldrig åkt en så stor färja tidigare och att säga att jag såg fram emot resan var väl att överdriva lite. Är egentligen väldigt rädd för den här typen av transportmedel och oroar mig hela tiden för säkerheten. Men efter att ha inspekterat livbåtarnas placering och tagit reda på närmaste nödutgångarna kunde jag till slut slappna av i loungebaren med en alkoholfri drink.

epicestonia1

Kampanjen Epic Estonia är initierad av Estonian Tourist Board och Tallink Silja. Syftet är att få svenskarna att upptäcka de olika typerna av upplevelser som Estland har att erbjuda. I den här bilen åkte vi till vår bäversafari tillsammans med vår guide, fotografen Mart. Foto: Petra Månström.

estonia1

Vår Estlandsvistelse började med en sightseeingrunda i huvudstaden Tallinn. En vacker stad vars namn kommer av en sammandragning av Taani och Linn, som betyder ”dansk stad” eller ”danskarnas stad”. Foto: Mart Vares.

Färjan angjorde Tallinn vid tiotiden på morgonen och vår vistelse rivstartade med en sightseeingtur i stadskärnan. Först en promenad på stadsmuren, som är den bäst bevarade medeltida stadsmuren i hela Europa. Sedan begav vi oss till Sankt Olavs kyrka (Oleviste kirk), som anlades under 1100-talet och är uppkallad efter Norges kung Olav den helige. Mellan 1549 och 1625 var den världens högsta byggnad med sina 159 meter, efter en brand förstördes tornspiran och kyrkan är nu 124 meter hög. Självklart var vi bara tvungna att klättra upp i tornet och kolla in utsikten över Tallinn. Riktigt fint trots regnet!
Efter lunchen styrde vi kosan söderut, mot bävrarnas land. Nationalparken där kanotäventyret skulle äga rum heter Soomaa och inrättades 1993 i syfte att skydda de stora mossarna, myrarna, urskogarna och floderna. Idag har den 390 kvadratkilometer stora nationalparken ett rikt växt- och djurliv. I djurväg kan bland annat nämnas svart stork, tjäder, björn, varg, älg och lo. Och så får vi förstås inte glömma den europeiska bävern, som till stora delar har designat vattenlandskapet.

epicestonia10

Den som vill kan vandra den 4,8 km långa brädbanan (1,22 km anpassade för rullstol och barnvagn) som är anlagd på Riisamyren. Utmed leden finns åtta viloplatser och ett utsiktstorn. Foto: Petra Månström.

epicestonia9

I början rör sig leden längs våtmarksvidder och svänger därefter in i skogen. I sådana ställen ser man hur skog förvandlas till myr och tvärtom – torr mark ersätts med blöt, våtmarksväxter med granskogens flora. Leden leder till slut till vackra myrsjöar. Foto: Jonas Hansen.

epicestonia8

Pilsnabb miniödla på spången. Foto: Jonas Hansen.

Efter två timmars bilresa från Tallinn nådde vi Riisa Ranch, där vi skulle tillbringa natten. Det är en väldigt vacker, familjeägd bed and breakfast-anläggning som är naturskönt belägen vid floden Halliste. Ett snabbt klädombyte senare drog vi iväg till närbelägna myren Riisa, där vi passade på att sträcka ut benen på den nästan fem kilometer långa brädbanan. Ett väldigt fiffigt sätt att uppleva detta intressanta myrlandskap på. Har ju tillbringat många somrar uppe i Lappland på hjortronmyrarna och kände igen den karakteristiska doften. Så härligt! Vi såg också en hel del hjortron och ännu omogna tranbär.

Tillbaka till ranchen för ännu ett ombyte och sedan middag där vi också fick träffa Aivar Ruukel, som driver ett eventföretag som arrangerar turistaktiviteter som bäverpaddling i området. Middagen måste jag ägna några rader åt, för den var helt fantastisk. Köttet tillagades på kolgrill med rökflis för att ge en extra god smak. Till det serverades kokt dillpotatis, sallad på egenodlade grönsaker, saltgurka och ett hembakat och supersaftigt kornbröd som var helt fantastiskt gott. Säkert var det något mer också, men det var så mycket gott som ställdes fram att jag knappt kommer ihåg. Som förrätt fick vi en härligt mustig rödbetssoppa med en klick crème fraiche och till dessert serverades en underbart god, hemlagad glass där man verkligen kunde känna smaken av grädde. Till glassen bär från den egna trädgården – mums!

estonia4

Den mysiga stugan på Riisa Ranch där vi övernattade. Foto: Mart Vares/Epic Estonia.

estonia3

Middagsköttet tillagades på grill med rökflis. Foto: Mart Vares.

epicestonia12

Härlig efterrätt i form av hemlagad gräddglass som fått sällskap av bär från den egna trädgården. Foto: Petra Månström.

Under middagen berättade Aivar, som turligt nog jobbat i Sverige (på Skara sommarland!) och kunde flytande svenska, om den stundande kanotpaddlingen och att chansen att få se bäver var över 90 procent. Förväntansfulla och proppmätta rullade vi iväg till vår stuga för att byta om till mer fältmässig klädsel, sedan dags att kicka igång äventyret på allvar. Vi blev skjutsade i bil några kilometer uppströms längs floden Soomaa, sedan dags för lite selfiefotografering innan vi klev ner i kanoterna. Äventyret kunde börja!

Paddlingen var verkligen häftig. Det var en mäktig känsla att sakta och tyst glida fram på floden i solnedgången. Himlen formligen exploderade i en massa underbart varma färger och vi kände verkligen att man kom nära naturen. Vi sade nästan ingenting till varandra utan njöt i tystnad av miljön vi färdades i samtidigt som vi spanade efter de där bävrarna. För att vi skulle få se bäver var nästan bergsäkert, menade Aivar. Eller åtminstone 90 procent.

beaver1

Middag på Riisa Ranch inför bäverpaddlingen. Foto: Mart Vares/Epic Estonia

beaver2

Selfiestopp innan vi klev ner i kanoterna. Foto: Mart Vares/Epic Estonia.

Tyvärr var det enda bävertecknet vi fick se ett plask efter en dykande bäver. Annars ingenting. Men det gjorde inte så mycket eftersom kanotpaddlingen var så fin. När vi kom tillbaka till Riisa Ranch efter att mörkret hade fallit orkade vi knappt ta ett bastubad innan vi somnade, tämligen ovaggade. Stort tack till Aivar för ett härligt äventyr!

0