HJÄLP, JAG LEVER INTE SOM JAG LÄR!

Petra MånströmLivsstil, Sociala medier1 kommentar

Petra Månström

Jag pratar ju ofta om hur viktigt det är att ta ledigt ibland – och våga njuta av det. Samtidigt märker jag att det kryper i hela kroppen efter någon dagar utan jobbsnurran…

Ja, jag är verkligen sämst på att vara ledig. Jag inser det. Den där krypande känslan av att missa något, att det händer saker som jag inte kan kontrollera, att jag kommer att ligga steget efter ”alla andra” om jag inte uppdaterar och är ”på det” hela tiden – den är jobbig. Kanske är det här något som är extra vanligt bland företagare? Eller kanske inte.

Men hur som helst så gillar jag inte att den där känslan kommer. Jag skulle gärna vilja lära mig att få bort den, men det verkar vara supersvårt. Är det någon som har ett klokt tips på hur man kan lära sig att koppla av ”på riktigt”? När jag tänker efter så är det nog framför allt när jag springer eller tränar något annat där jag måste vara 100 % närvarande som tankarna försvinnner… Eller när vi var uppe i fjällen nu i höstas.

Hur som helst, tar gärna emot tips! Och ha den bästa fredagen!

Foto bilden ovan: Luca Mara

0

En Kommentar på “HJÄLP, JAG LEVER INTE SOM JAG LÄR!”

  1. Har lärt mig att ”försöka få bort” alla tankar funkar inte. Jag kan inte bygga om min hjärna (även om jag oändligt många gånger önskat att det var möjligt).
    Första steget är att acceptera att tankarna är där och antagligen alltid kommer vara där.
    Andra steget vidare sen är att lära sig leva med det och finna ro och vila i nuet tillsammans med sig själv trots kakafonin av tankar.
    Brukar vara avundsjuk på min make som tydligen har helt vanlig lugn hissmusik i huvudet. Jag har tre heavy metal band som spelar olika låtar….

    Enda gången jag klarar av att inte tänka /tänka bara en tanke åt gången är när jag tränar hårt eller springer. Dock springer/tränar jag då ibland fast jag egentligen inte orkar för att få vara ifred i huvudet. Det brukar inte bli så bra. Slutar ofta med mer snurr i huvudet när jag blir ”tvungen” att vila.

    Har nu börjat en kurs i MediYoga och hoppas lära mig tekniker att trivas tillsammans med mig själv och mitt huvud.

    Längtar efter balans och att kunna/våga vila.

    Sammtidig är rastlösheten ibland en styrka. Jag är extremt effektiv och kan vara väldigt strukturerad när det brinner i knutarna.

    Men tillslut, är det verkligen någon som helt lever som de lär? Dalai lama?

    0

Kommentera

Din epostadress publiceras inte Obligatoriska fält är märkta *