M

”Har börjat må dåligt av mitt löptvång”

av | sep 22, 2015 | Blogginlägg | 1 kommentar

loparskor

Foto: Wikimedia Commons.

Nyligen trillade det in ett mejl i inkorgen som verkligen värmde hjärtat. Det är så roligt när jag får feedback från er läsare, det betyder allt!

Hej,

En bra krönika på Springs hemsida senast!

Du är en av få som skriver om detta ämne, d v s att det kan bli lite för mycket ibland. Alla är så otroligt på att det ska slås pers, olika tider, lopp, målsättningar och så vidare. Jag vet inte hur många gånger jag varit ”på och av” löpning. Nu har jag haft några år igen där jag varit på, kört med PT, siktat mot vissa tider, tackat nej till andra roliga aktiviteter, gått hem tidigt från fester för att jag ska springa ”långpass” dagen efter. Varför kan man undra? Jag är verkligen ingen elitlöpare (cirka 44 minuter på milen och 1.40 på halvmaran just nu), så varför känner jag så?

Jag är 54 nu och inser att jag har dom bästa tiderna bakom mig. Har bestämt för att tagga ner lite. Kommer alltid att springa, men ska göra dt mer på känsla och för att det bra, nyttigt och kul. Har tagit upp min tennis igen, till mina tenniskompisars stora glädje. Har sagt nej till alla tennisförfrågningar under tre år, för jag måste fokusera på min löpträning! Har börjat må dåligt av mitt ”löptvång”.
Så framöver blir det lite löpning, tennis och gym. Inget nytt att det är bra att variera och träna hela kroppen, men som löparnörd så struntar man i det.

Jag tycker ofta att du har ett bra och balanserat förhållningssätt till löpning, till skillnad från de flesta löparnördarna/bloggarna därute så fortsätt så!

/E

Krönikan på Springs hemsida som mejlskrivaren hänvisar till kan du läsa här. Personligen tror jag att många först, liksom jag och mejlskrivaren ovan, måste ha gått igenom en sådan där ”pershetsperiod” för att sedan börja reflektera (kanske i samband med skada, graviditet eller annat skäl till längre uppehåll) och byta fokus på sin löpning.

Taggar

1 kommentar

  1. Marika

    Hej Petra! Märker att du är på väg mot en sund inställning till träning och jobb, (ditt inlägg jag är en mjukis! ). Det är bara att gratulera! Själv har jag sen länge lämnat de bra tiderna bakom om mig och idag njuter jag som bara den av att kunna få använda min kropp på massor med olika sätt och ibland testa hur den ligger till just nu med ett lopp. Jag har tränat hela mitt liv och mycket och var rätt bra som ung så då får man kanske en annan dimension. Man vet att vad som krävs för att göra vissa tider och man har redan gjort det. Idag vill jag träna med mina fina ungdomar i friidrottsgruppen, någon av mina döttrar eller min man eller underbara kvinnliga träningsvänner. Åka på kul tävlingar på vackra platser ihop och njuta av prestation, mat och sällskap. Tidiga helgmornar med långpass där vi avhandlar livet och peppar varandra. Cykla till ett fint brunchställe och frossa och sen cykla hem igen. Om inte vi vuxna kan träna och delta i lopp för att det kul och man mår bra hur skall vi då vara förebilder för våra barn? Det är alltför mycket hets idag bland idrottsbarn med fokus på tidig prestation och för lite på det stora värdet idrott skapar i form av hälsa, vänner och gemenskap och att lära sig hantera med- och motgång Det har jag massor med åsikter om som vi kan ta en annan gång!
    Heja dig och bered dig på att bli ifrågasatt när du inte längre hetsar för att persa utan för att delta!

    Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Kategorier

Arkiv

Sök

Om Petra

Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!

Maratonpodden

Senaste inläggen