Välsvarvad löparmamma sticker i ögonen

petramanstromGravid, Gravidträning, Hälsa, Löpning, Träningskläder11 Kommentarer

bugaboo

I sin senaste reklamkampanj för barnvagnar anpassade för löpning använder företaget Bugaboo modellen Ymre Stiekema, som blev mamma för två år sedan. Foto: Bugaboo.

Läste igår om reaktionerna på företaget Bugaboos senaste reklamkampanj, där modellen Ymre Stiekema springer i bikini med tvååriga dottern i vagnen. Kritiska röster menar att kampanjen visar ett orealistiskt och ouppnåeligt kroppsideal för mammor, däremot har jag inte sett att Bugaboo har fått chansen att bemöta kritiken.

Jag ställer mig kritisk till varför modellen har försetts med bikini, för jag tror inte att det är speciellt skönt att löpträna i det plagget ens om man har en liten byst. Däremot kan ju många elitlöpare (och även motionärer för den delen) ha liknande minimal klädsel när de tävlar, det vill säga löpartrosa och sport-bh. Så exponeringen av hud är väl egentligen inte särskilt annorlunda förutom att bikini är ett mycket mer laddat plagg än löparkläder. Och hade modellen nyss blivit mamma och kutat runt med liten bebbe i vagnen hade jag nog reagerat starkare. Nu har det i alla fall gått två år sedan nedsläpp, men visst är damen ovan i oförskämt bra form. Gener eller hård träning eller en kombination, det får vi inte veta.

Det jag funderar över när jag ser kampanjbilden och läser de kritiska kommentarerna är varför mammakroppen väcker så starka reaktioner. Jag menar, det finns ju ett ideal även för dem som inte har genomgått en graviditet och där kan reaktionerna också vara starka – men mammakroppen tycks slå an en extra sträng i människor. Jag funderar också över varifrån ”idealen” egentligen kommer. Är det från männen? Har förvisso en väninna vars man plumpt hävde ur sig att ”Visst, du gick ner efter graviditeten men hade jag fått önska så hade ju vikten kunnat tas från andra ställen än vad som nu skedde”. Men annars känns det som att det framför allt är kvinnor som påverkar kvinnor. Har jag fel här? Kanske, men jag tror inte det.

Vi är alla olika, oavsett om vi har fött barn eller ej. Somliga har lätt för att gå upp i vikt, andra har motsatt problem. Somliga gillar att träna och äta hälsosamt, de gillar helt enkelt att hålla sig i form. Andra fokuserar inte lika mycket på träning och kost utan har ett annat synsätt. Så är det ju alltid, så varför är det så tabubelagt att vilja hålla sig i form även efter att man har fött barn? Visst, förutsättningarna kan bli annorlunda och man kan till exempel få problem med inkontinens och annat som försvårar träningen. Jag tycker att bikinibilden var rätt onödig och gillade nedanstående kampanjbild bättre:

bugaboo2

Den här tjejen ser ju ut som jag förmodar att Bugaboos målgrupp oftast klär sig när de springer. Kanske kortare tights och linne eller t-shirt om väderleken är varmare, men någon bikini vete sjutton om man vill ha på sig. Jag skulle störa mig på trosan som säkert skulle åka in mellan skinkorna stup i kvarten. Men nu vill jag gärna höra era åsikter i frågan!

0

11 Kommentarer är aktiverade “Välsvarvad löparmamma sticker i ögonen”

  1. Jag har många kompisar/bekanta inom löpningen och min erfarenhet är att män inte alls vill ha ett ideal med supersmala modeller/löpare utan att kvinnor skall se ut som de gör. Därför tror jag att det är kvinnor som sprider det tunna idealet. Låt alla motionera på sitt sätt så man själv känner sig nöjd så skall inga ha synpunkter på det…

    0
    1. Som kvinna kunde jag inte bry mig mindre om ”vad män vill ha”. Jag använder min kropp och tränar det jag vill utan en enda tanke på hur min kropp kommer att se ut och om den kommer behaga någon annan. Faktiskt. Och, det finns fler som jag, upplysningsvis.

      0
      1. Då är vi ju överens om att man skall motionera för sin egen skull. Det jag vänder mig emot är det slentrianmässiga mantrat ”män står för detta ideal”. För de gör inte det…

        0
  2. Petra, visst är kroppar fortsatt laddade och mammaditon alldeles särskilt. Men för mig handlar det om makt och i vilket intresse kroppar exponeras.
    Kvinnan i bikinin är ju vacker som en antik statyett, men vem valde utstyrseln och vilken blick har valt den? Den manliga? Möjligen. Kapitalet? Troligen. Och vem/vilka besitter makten? Männen och kapitalet.

    Detta är ju långt ifrån hela sanningen (dessutom både förenklat och tillspetsat) men för mig alltid viktiga parametrar när det kommer till exponering av kropp.
    Innan ställer sig frågan: Till vilken nytta och för vem? Och kommer fram till att löpning i bikini (för att använda exemplet) är bra, ett eget val utanför eller i enighet med normer och något som inte skadar någon annan och gynnar den exponerade så är det okej. Men om man visar en sexualiserad kropp i apart klädsel, med syfte att sälja fler barnvagnar så faller det utanför vad jag menar är det egna valet och därför det rimliga.

    Däremot minns jag med glädje alla joggingturer jag gjorde med min dotter i vagnen som glatt skrek: ”Sortare mamma, sortare!” (Fortare skulle det alltså gå.) Ett tilltag som roade många i Hellasgården på tidig 2000-tal. Jag hade dock prassligt Newline-ställ av helkroppsmodell.

    Du kommer snart att vara tillbaka i spåret!

    Ciao,
    Erica

    0
    1. Hej Erica,

      det är väl ändå konsumenten som har makten. Om man tycker illa om hur företaget exponerar produkten så låter man bli att köpa den.

      Min kommentar till själva reklamen är att det är en väldigt ful bikini/löparutstyrsel (därav sannolikt vald av en man) på en vältränad löpare som också är mamma.

      Tack
      Henric

      0
  3. De flesta reklamkampanjer visas i
    Många länder där kvinnosynen
    Varierar jag tillhör ej den majoritet
    Av män som vill se enbart vackra
    Vältränade kvinnor.Personligen stör
    Det mig mer när många i Sthlm
    Gärna går halvnakna i city o visar
    Sina vältränade kroppar i sämsta fall
    Dekorerad med ful tatuering från Phuket .Många går o fikar i sina tights
    Nu är jag en gnällig gubbe men är
    Väldigt vältränad för min ålder är endast avklädd på badstranden !

    0
  4. Jag tycker att reklamen är urfånig på grund av bikinin. Ärligt talat, vem springer i bikini? Var är hennes sport-bh? Känns som en helt orealistisk bild i det avseendet. Hade hon bara haft normala löparkläder på sig hade det varit en helt ok reklam.

    0
    1. Instämmer samt det är 24 Tim på ett dygn finns det ej någon som kan passa barnet så man kan springa
      Utan barnvagn ?

      0
  5. Petra, jag gillar att du tar upp det här med kroppsideal. För mig handlar det inte om huruvida man varit gravid eller inte, ämnet är allmängiltigt. Varje tidsålder har sina ideal som skall eftersträvas och 2015 är det definitivt kroppen och resultaten av vår ansträngt schemalagda träning som räknas.Ett exempel: jag lyssnade på Kristina Sandbergs sommarprat om hemmafruar på 30-talet och på den tiden var det ett perfekt hem som var måttet på om du var en tillräckligt bra kvinna.
    Genom att lyfta frågan till diskussion så kan vi kanske genomskåda våra egna skeva uppfattningar om vad som är ”bra” eller ”dåligt” och förhoppningsvis vågar några gå i bräschen för en förändring. Eller åtminstone få upp ögonen för att det är samhället som just nu är lite galet på den här punkten och inget som vi som individer nödvändigtvis behöver leva upp till.

    0
  6. Jag håller med om bikinin, den känns lite malplace men å andra sidan har vi ju ingen aning om hur hon klär sig när hon springer. De har tänkt till lite i alla fall med tanke på att de valt att ha ett barn, inte en nyfödd i vagnen. Att mage och annat har gått tillbaka till hennes normalform är realistiskt.
    Jag tror att den här hetsaträningsbilder-debatten har att göra med att vi faktiskt är ganska ovana vid forumet ”digitala medier”. För bara 15 år sen såg möttes vi av 3-4 bilder om dagen om vi inte var storkonsumenter av reklamTV och magasin. I dag möts vi av 3-4 bilder bara vi slår på datorn. Vi har inte hittat ett förhållningssätt som fungerar.
    Jag som medelålders med en grundad inställning till min kropp och min träning blir bara inspirerad av bilderna. De jag inte inspireras av scrollar jag bara oberört förbi.
    Jag har däremot inte ett dugg svårt att förstå känslan man får av dem om man tex mår dåligt av sin kroppsform.
    Men är det verkligen bilderna i sig vi ska attackera – är det inte vårt sätt att se på dem vi behöver jobba med?
    Vi har ett förhållandevis nytt forum kallat sociala medier – vi måste jobba med hur vi tar in dem. Vi måste sitta med våra barn vid datorer, vi måste prata värderingar och värdegrunder, vi måste jobba med självkänsla och självförtroende. För en sak är jag ganska säker på – vi kommer aldrig slippa bilderna. Vi måste träna oss på att förhålla oss till dem och allt annat vi möter på nätet.
    Du gör ett väldigt bra jobb här i din blogg – du lyfter diskussioner, du förklarar och berättar. Du nyanserar och delar med dig. Om vi kan få ett gäng bloggare till som du så tror jag att vi kan komma en bra bit på vägen till mindre skuldkänslor och ångest. Keep up the good work!

    0

Kommentera

Din epostadress publiceras inte Obligatoriska fält är märkta *