angaloppet

Tillsammans med elitsimmaren Anna Åhlin deltog jag i Ångaloppet 2012. Inför tävlingen hade jag i stort sett bara löptränat, endast ett fåtal träningspass bestod av simning i öppet vatten. Det gick finfint ändå. Foto: Privat.

Swimrun är ju en sport på kraftigt uppåtgående. Från att ha varit en fluga för några få nördar blir den nu allt mer en angelägenhet även för oss vanliga dödliga. Men hur står det då till med utbud av tävlingar och träningsmöjligheter för dem som är nyfikna på sporten?

Jag är med i en mycket bra Facebookgrupp som heter Swimruntjejer, där alla möjliga vinklar på swimrun diskuteras. Ett ämne som har varit uppe är det faktum att många arrangörer av swimrunlopp efterlyser fler kvinnliga deltagare. Argumentet var att om stora lopp som Vårruset och Tjejmilen lockar mängder av tjejer borde det finnas en hel hoper motionärer att fånga upp även till swimrunlopp. Men frågan är om inte många (inte alla!) tjejer blir avskräckta av de långa löpningarna i oländig terräng och långa simsträckor i kallt vatten. Det faktum att samma cut off-tider (tider vid vilka man måste ha passerat vissa punkter för att få fortsätta tävlingen) gäller för både män och kvinnor är också ett frågetecken – rent fysiologiskt har ju tjejer generellt inte samma förutsättningar som män när det gäller lungkapacitet och muskelmassa.

Samtidigt har jag ju själv ofta bloggat om det här med tjejlopp och min ambivalens inför dessa. Ofta handlar det ju om att lopp som vänder sig till tjejer av många kan upplevas som mesigare och dessutom är de ofta kortare (med t ex Tjejmarathon som ett underbart undantag). Men jag är helt enig om att generösare cut off-tider behövs, samt kanske ett annorlunda anslag i marknadsföringen. Jag är tveksam till om den stora kvinnliga motionärsmassan lockas av alltför tuffa och hårda tongångar i marknadsföringen, det kan säkerligen vara förödande för många redan sviktande självförtroenden.

Jag saknar också fler inkörsportar till swimrunsporten för nyfikna nybörjare. Har sett att Stockholmsbaserade löpargruppen Runday har kört öppna prova på-tillfällen i samarbete med swimruntävlingen Ångaloppet (som för övrigt är en utmärkt instegstävling till swimrun, framför allt sprintvarianten men den längre varianten har relativt korta och icke-exponerade simningar som passar även den ovana), men det behövs fler alternativ runt om i landet. Minns själv att jag fick en hel del mindervärdeskomplex när jag 2012, inför min första swimruntävling Ångaloppet, skulle träna ute vid Hellasgården här i Stockholm och kände mig som en förvirrad Stig-Helmer bland skidproffsen i Samurajerna.

Tar gärna emot tips på swimrunlopp där distanserna är kortare och cut off-tiderna generösare. Det skulle säkerligen locka såväl fler manliga som kvinnliga deltagare att titta närmare på den här superroliga sporten. Vore också kul att höra arrangörerna kring de ”långa mandomsproven” resonera kring sina cut off-tider.

Share: