GRÅTER ÖVER LEGOBITAR, BRÖDSMULOR OCH EN FUL FRYS!

Petra MånströmFöräldraskap, Livet, Livsstil, Mammaliv15 Kommentarer

mammaliv

Att ha en högkänslig personlighet och bo på en sisådär 40 kvadrat ihop med en treåring och en man som har en helt annan lägstanivå vad gäller stökighet… Det kan vara…utmanande 😉

Jag har bloggat om min HSP (High Sensitive Personality) tidigare och det är ett personlighetsdrag som på många sätt har hjälpt mig. Men att gå omkring med de där hypersensitiva känselspröten gör också att jag tar in saker och påverkas av saker på sätt som andra inte ens kan föreställa sig.

Ett exempel – och jag är medveten om att det kanske låter fånigt för somliga, men jag berättar det ändå: hur knäppt och osmart det än låter så har jag extremt svårt för leksaker och andra prylar som ligger framme. Och då kan jag ändå säga att jag har jobbat väääldigt mycket med mig själv sedan jag blev sambo (och mamma), så lägstanivån nu är en helt annan än förr. Då skulle allt vara helt perfekt och pennorna måste ligga kant i kant med bordskanten för att jag skulle känna lugn…typ.

Så är det inte alls nu, tack och lov. Men fortfarande, det är en utmaning att stuva undan saker så att det inte blir kaos i huvudet. Och ska jag jobba hemifrån måste jag ägna minst en halvtimme åt att städa och plocka undan saker innan huvudet är tillräckligt ”rensat” för att jag ska klara av att jobba utan att tankar på hur det ser ut omkring mig tar över.

Puh! Leksaker, små stenhårda legobitar, brödsmulor, jordnötter, chipsrester i soffan, saftfläckar på bordet, kladdiga juicefläckar. Och vår gamla kyl/frys som nu står i vardagsrummet efter köksrenoveringen i somras och som vi inte riktigt klarar av att göra oss av med. För det är ju så praktiskt med en extra kyl/frys. Men den tar plats och är ful, haha 🙂

Det är säkert hormonernas fel delvis, men ibland kan jag bli handlingsförlamad av frustrationen över hur det ser ut här hemma. Att det inte ser ut som jag vill och att vägen till det hem jag vill ha känns i stort sett omöjlig… I-landsproblem? Javisst! Men ändå.

Någon som kanske känner igen sig och har lite klokskap att dela med sig av? Kram och ha en fin start på veckan!

Foto bilden ovan: Jonas Hansen. Bilden är tagen i närheten av där vi bor, en avskalad plats vid vattnet där jag alltid känner mig lugn 🙂

0

15 Kommentarer är aktiverade “GRÅTER ÖVER LEGOBITAR, BRÖDSMULOR OCH EN FUL FRYS!”

  1. Jag har köpt korgar och lådor. Då kan jag snabbt sortera undan röran så jag slipper se den i vart fall. Och så kan jag roa mig med att sortera och organisera en dag när jag hinner/orkar.

    Dammsugaren står framme jämt. Den irriterar sig min make på. Men jag irriterar mig mer på smulor på golvet och i soffan än han på den så då vinner jag ???.

    Och köket. Min make säger att jag diskar min tallrik nästan innan jag ätit upp. Men gillar inte röriga kök samt är tämligen otålig. Så tja….

    Men många korgar och lådor (gärna fyrkantiga och stilrena) på strategiska platser är mitt bästa tips. Och dörrar man inte ser igenom på bokhyllan????‍♀️

    0
    1. SÅ bra tips! Och håller med – bäst med förvaring som man inte ser igenom. Mardrömmen är bokhyllor/vitrinskåp med endast frostat glas som man ser igenom. Hu!

      0
  2. TACK SNÄLLA underbara du för detta inlägg!! Det är ju så här jag är!!! Visste inte det fanns fler än jag som måste ha ”rena” ytor för att ”kunna tänka”. Trodde jag hade nåt ”fel” i huvudet. Visste inte heller det fanns namn på det.
    Tack tack tack❤️

    0
  3. Jag känner igen mig i det mesta.
    Var en superpedant tidigare, min mor visste om jag var den som kom hem sist på natten av tre killar, för då låg dukar, prydnader osv i ordning.
    När jag blev sambo, flytt från lilla byn i Norrbotten till Sthlm blev det lugnare på pedanteriet. Min sambo sa snabbt att ska det bli en fortsättning fick jag tona ner mig.
    Jag har gjort det men efter två barn har jag haft det jobbigt med plockande o vika o hänga in kläder samt leksaker.
    Nu är jag farfar och plockar bara efter sambon.
    Jag måste också ha en halvtimme innan jag kan pusta ut när jag kommer hem.
    Jag accepterar numera en viss oordning.

    0
  4. Åh, jag känner igen det här precis… ?? har samma bekymmer med att jag klarar inte av prylar överallt… stökigt och rörigt och jag går i taket. Det går definitivt inte att sätta sig och jobba med något och bortse från röran, nej, först få ordning och reda och sen kan sinnesro komma till annat.. detta gör ibland att jag känner mig som häxan surtant som inte tolererar att andra lever ett liv i samma hus..
    Jag önskar att jag hade bra lösningar att komma med, men tyvärr. När jag ser till mig själv så tror jag att problemen blir värre när jag är stressad och trött. Då tippar det lättare över. Så en balanserad tillvaro av jobb, sömn och annat är säkert bra. Men det är lättare sagt än gjort.
    Kram!

    0
  5. Kan bara säga att jag känner och gör precis lika. Med man och två barn blir det mkt leksaker som ska plockas, men fina lådor gör skillnad och en liten större boyta.

    0
  6. Det var som att läsa om mig själv (förutom att jag inte har barn, men fasar inför hur stökigt det kommer att vara när den dagen kommer!!)
    Är t ex sån som fixar disken och bänkskivan innan jag sätter mig för att äta för att det stör mig att veta att det är stökigt i köket medan jag äter.
    Investerade nyligen i en robotdammsugare, och måste säga att det är bland det bästa jag gjort – det brukade vara min man som dammsugade hemma, och nu stör jag mig inte på att han dammsugar ”allt för sällan” enligt mitt tycke hahaha!
    Men jag har accepterat att alla (min man) inte är som jag och jag har lärt att ignorera stök till en viss grad.
    Men jag tycker det är väldigt skönt att höra att nån med liknande drag kan bo i 40 kvm och få det att funka! Det känns väldigt tröstande!
    Trevlig kväll!

    0
  7. Jag har inga såna problem…(men jag förstår frustationen) Jag har gett upp. Jag kommer aldrig att ha allt på rätt plats. Ett visst mått har stökighet kommer alltid att finnas här. Och jag trivs för det mesta. Då har huset ”liv”. Ibland gör jag ryck och röjer och får njuta en stund av ordning och reda. Några timmar senare är det som vanligt igen… 🙂

    0
  8. Stor igenkänning fast utan barn. Vi bor på liten yta har funderat på att bo kvar även efter vi ev skaffar barn. Vet dock inte om mitt psyke klarar det extrastöket det innebär med barn. Hatar när det är smutsigt, stökigt, ordning .

    Min vana trogen går jag och småplockar mest hela tiden. Sambon får leva med det precis som jag får leva med att försöööka tona ned mig. Det är dock svårt. Men som sagt extra förvaring kan vara till hjälp.

    0
    1. Vi trivs ju i området vi bor i, så har ingen lust att flytta längre ut från stan för att få det större. Förskolan här är också fantastisk och sonen stortrivs. Men jag är som du, småplockar hela tiden och sambon kan ju gå i taket när jag börjar plocka leksaker och torka bänkskivan fast maten är serverad… 😀

      0
  9. Hrmmmm 🙂 Vi bor på dryga 170 kvadrat och med stor trädgård men upplever samma frustration. Tyvärr brås mina barn på min mer slarviga man som gärna har både sin garderob och sin smutskorg utspritt på golvet. Disk ställs inte in i diskmaskinen utan OVANPÅ om den ens kommer så långt, post öppnas men kuverten får ligga kvar på bordet, reklam och tidningar puttas åt sidan, diskstället med ren disk som inte kan köras i maskinen töms inte utan saker ställs ovanpå den disk som redan stod där etc etc. Men våra två bilar, ojojoj där är det tvätt både utvändigt och invändigt och inte en pinal som inte tillhör bilen får ligga där 🙂 HAHAHA! Har nästan gett upp, även om jag tjatar och klagar lite ibland! Kram!

    0
    1. HAHAHA! Skrattade gott åt det där med bilen och att den ska vara spotless. Lustigt vad somliga prioriterar, medan tomma mjölkpaket i kylen och smutsiga kläder OVANPÅ en tom tvättkorg är typ standard =)

      0

Kommentera

Din epostadress publiceras inte Obligatoriska fält är märkta *