"Är jag för tung för att vara löpare?"

av Petra Månström | jun 29, 2016 | Blogginlägg | 7 Kommentarer

Igår kväll fick jag ett mejl från en läsare som har börjat jogga och som har hållit igång med träningen i ett halvår.
Då hon är något överviktig får hon ofta höra av folk att det inte är bra för henne att springa och nu funderar hon på om de kanske har rätt, kanske är hennes psyke inte anpassat för löpning? Kanske är hon för tung för att vara en ”riktig” löpare? Men faktum var ju att hälsporren försvann när hon började springa…
LÄS OCKSÅ: Har det blivit för mycket av det goda?
Det första jag tänker när jag läser de här raderna är att jag blir SÅ irriterad på ”folk”. Människor, som ofta inte ens har satt sin fot i en löparsko, tar sig friheten att tycka till om allt mellan himmel och jord och nu alltså anser att mejlskrivaren inte borde springa på grund av sin övervikt.
Hur många gånger har man inte fått höra det själv?
”Det är inte bra för dina knän att springa!”
”För att vara en riktig löpare ska man vara liten och nätt!”
Och blablablabla….
Ibland önskar jag att dessa människor bara kunde hålla sina åsikter för sig själva och låta oss som har fått smak för det här med löpning få göra våra egna erfarenheter.
Herregud, mejlskrivaren blev av med sin hälsporre efter att hon började springa! Vi som har lidit av detta elände vet precis hur gudomligt underbart det är att bli av med det. Dessutom har hon ju lyckats hålla igång i ett halvår, bara det är ju helt fantastiskt och vittnar om ett riktigt löparpsyke! Hur många hade inte gett upp efter en vecka när det börjar ta emot litegrann?
LÄS OCKSÅ: Trött på effektivitetshetsen!
Mejlskrivaren undrar nu vad jag tycker och jag säger bara: spring på! Slå dövörat till när olyckskorparna börjar mala på om att löpning skulle vara farligt. Det är ännu farligare att sitta still och bara prata! Och om du inte redan gör det, lägg till löparspecifik styrketräning som stärker upp senor och ligament och gör kroppen ännu bättre rustad för löpning.
Återigen: du är GRYM som har hållit igång i ett halvår, mot alla odds! Och grattis till att ha blivit kvitt hälsporreeländet! Keep on running!!

Facebook Tweet Pin LinkedIn Print

Taggar

7 Kommentarer

Kjell.nilsson på juni 29, 2016 på 10:25 e m

Det finns länder där de undrar varför många svenska kvinnor är så smala
lider de av tropisk mask ?.Är man ev intresserad av att leva länge finns det
mängder med undersökningar som visar
att väga för mycket är mer hälsosamt än
Väga på gränsen eller för lite.

Svara
Martina på juni 30, 2016 på 8:40 f m

Hej! Har haft lite problem med bloggen…. Jag är inte helt hundra på att det hänger ihop, men sen du bytte layout (gillar denna skarpt) så hamnar jag alltid på midsommarinlägget. Oavsett hur jag går in på bloggen ligger det inlägget överst, måste alltid uppdatera en gång. Tänkte om det är fler med samma problem el om det bara är jag (har inte testat på datorn än…)

Svara
- Petra Månström på juni 30, 2016 på 10:55 f m
  
  Tack för att du påpekar! Har skickat vidare till Mama som kikar på detta!
  
  Svara
Alexandra på juni 30, 2016 på 5:31 e m

Till den dom skrev mailet till dig petra!!hoppas det är ok att jag skriver till den personen här på ditt inlägg?!
Spring bara säger jag & heja dig som hållt igång i ett halvår!!!
Att man inte ”passar” för löpning är rena skitsnacket!!alla kan springa om man vill!!
Tror faktiskt att dom som säger detta till dig lider av det vi kallar avundsjuka för att dom själva inte tar sig iväg själva & springer & då behöver dom klaga på nåt för att du på nåt sätt ska tveka på din förmåga!!!
Lycka till med din löpning!!!

Svara
Linnea på juli 1, 2016 på 11:28 f m

Hej Petra!
Tack för en fantastiskt inspirerande och rolig blogg som gjort att jag blivit sugen på att springa igen efter flera års uppehåll. Jag har aldrig sprungit långt eller mycket efter att ha blivit ”förstörd” i självförtroendet under skolgympan vad gäller löpning (vi hade friidrottstränare som lärare som ÄLSKADE konditionstester) och har fått tvinga mig själv att återerövra denna motionsform som jag gillar för enkelheten. När jag var gravid (dottern är nu 19 månader) hade jag mycket foglossning och var länge rädd för att börja springa, när jag så började prova hade jag noll kondition men tyckte det ändå var skönt att röra mig i de tio minuter jag orkade. Tyvärr kom känningar från fogarna nästan direkt och jag undrar om du har några tips eller andra har erfarenheter från detta? jag vill kunna springa!

Svara
- Sigurd på juli 2, 2016 på 3:28 f m
  
  Trist, Linnea, med foglossningens följder.
  Imponerande ändå är din Springvilja!
  Kan säkert stabiliseras allt eftersom.
  Och underlättas av ett samtal med t.ex.
  din husläkare – snart nog är du back on track!
  
  Svara
Jossan på juli 1, 2016 på 8:06 e m

Spring kvinna spring ropar jag högt till dig! Skit i de där okunniga och avundsjuka människor som kommer med dumma kommentarer. Alla kan springa och du är så himla bra som gör det.
Jag har också fått höra både det ena och det andra sedan jag fann löpningen så jag förstår dig.
Jag tror de som snackar mest är de som skulle vilja springa men inte gör det av någon anledning.
Heja dig och heja alla andra som springer!
Kram Jossan

Svara

Skicka en kommentar Avbryt svar

Kategorier

Arkiv

Sök

Om Petra

Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!