Att vara på smällen bland Baywatchmänniskor
Först: självklart är det helt fantastiskt att befinna sig här på Sardinien på semester. Det är typ första semestern på åratal där jag enbart har som mål att semestra, det finns inga reportage inplanerade så jag kan bara ta dagen som den kommer vilket är oerhört skönt.
Men självklart finns det ändå saker som gnager i skallen, jag är tydligen sådan. Kommer på saker att grunna på och fundera över. Ett stort i-landsproblem som jag tampas med just nu uppstod när jag kom till stranden härnere. Alla – okej, nästan alla då – var så snygga, smala och vältränade. Hur mycket pojkvännen försökte övertyga mig om att ”Nej, du är inte alls fet. Du är gravid och jättevacker!” så kunde jag inte låta bli att kolla in alla slimmade bikinikroppar som passerade revy där jag låg och lapade sol. En av dem jag såg hade till och med en liten bebis med sig som såg nyfödd ut. Ändå hade hon värsta magrutorna! Snacka om att en sådan här plats är ångestframkallande för en stackars blivande mamma med ät- och viktstörd hjärna.
Har ännu inte klarat av att låta mig fotograferas i bikini så att bebiskulan syns, kanske vågar jag det om ett tag. Just nu känns det bara ovanligt och konstigt att bulan är där. Har liksom inte fattat att den hör ihop med resten av min kropp och varje morgon blir jag lika förvånad över att den är kvar…
Någon som känner igen sig?
Jag förstår hur det känns. Om det är någon tröst så tycker iaf jag att du är en het preggo! Vältränad och fräsch!
Man får liksom kämpa med att inte jämföra sig med andra hela tiden. En av de saker jag vet att jag själv kommer ångra då jag blir gammal är just att jag inte bara njuter av/i min egen kropp. Magrutor är inte så himla viktigt. Men så ligger man på stranden bredvid dessa rutor och… Gah! 😉
Du ÄR jättevacker! Du måste bara komma på det själv också. 😉
Alla förstår nog att du är gravid. Lyssna på pojkvännen och försök sluta ha nojor.
Först och främst – grattis till graviditeten!
Jag kände det likadant när jag var gravid, bulan var liksom bara där och jag glömde nästan av den (vilket endast var möjligt eftersom jag hade en väldigt enkel graviditet utan besvär, och det är jag är otroligt tacksam för!). Det händer mycket mystiskt med kroppen under och efter graviditeten, det är bara att hänga med och gilla läget. Det är en spännande resa 🙂 Din bula är jättefin, bär den med stolthet!
Lycka till!
”suddegummi är till för alla misstag det är av misstag vi lär oss ” citat från svd idag 23 årig nyvbliven kvinnlig lärare skickade present till elever som skulle börja första klass suddegummi o bokmärke.
Vi är cirka 6 miljarder invånare på jorden hur tycker många säger att du har har en ätstörd hjärna ? kanske bara du själv ?
Det är inte så lätt att ”bara” dra ett streck eller radera viss saker i livet men ibland går det !
Fina bilder som vanligt vackra smycken glömt vad blå stenarna heter albaster ?
Inte alls faktiskt! Jag är superglad över min mage och så himla pepp på att få den bästa presenten man överhuvudtaget kan få, en bebis! Magen är ju bara omslagspapperet på presenten, när 9 månader har gått får du öppna den och sen är det bara att börja träna som vanligt igen! Sök ordentlig hjälp för dina besvär nu så du kan njuta av din graviditet den tid som är kvar, du verkar behöva det!
Har du tänkt på att en del av baywatch-människorna kanske tittar avundsjukt på dig för att du har en gravidmage? De kanske längtar efter barn för att de inte kan få, eller de längtar tillbaka till den tiden när de väntade barn nu när de sitter med tjuriga tonåringar.
Kul att få se en helbild med kulan. Tycker du är så vacker!
Tycker jag med men
Vågade inte skriva det
Hej, Jag brukar undvika att ge råd till andra människor, för ofta vet vi själva bäst vad som fungerar bäst i vårt eget liv och vad som inte fungerar… Jag gör ett litet undantag här: Jag tycker du ska försöka acceptera dina känslor av obehag under graviditeten, om det nu är känslor av oro, ångest, tvivel, nedstämdhet, begränsningar, eller vad det nu må vara. Hur du mår och känner nu under graviditeten har inget, jag repeterar INGET, att göra med vilka känslor du kommer att ha för ditt barn eller hur du kommer att uppleva föräldraskapet. En graviditet är en graviditet – att vara förälder en helt annan sak, ett helt annat sammanhang. Det är okej att känna ångest under graviditeten, det är okej att ifrågasätta, tvivla, känna nedstämdhet, att sakna sin tidigare tillvaro. (för övrigt tycker jag det är okej att känna alla dessa känslor även när barnet väl är ute, men det är ett helt annat inlägg… 😉 Som rör sig mer kring frågeställningen om vad det egentligen innebär att vara människa).
Jag tror på dig! Stå ut!! Det är bra nog, gott nog. Du behöver inte njuta, vara lycklig, sväva på moln eller annat sånt tjafs. Att du tar dig igenom graviditeten är alldeles gott nog. Kram!
Sâ sant och sâ bra skrivet! 🙂
Skulle du gå förbi min kompis skulle du få massa längtansfulla blickar, och hon är nog inte den enda som ger det 🙂 Men tror att föregående talare har en viktigt poäng även fast jag själv inte har några barn. Lycka till med allt!