M

Jag är en quitter

av | maj 28, 2015 | Personlig utveckling | 1 kommentar

Fick ett läsarmejl tidigare idag som satte igång en hel del tankar i mig. Mejlskrivaren menade att jag verkar ha en tendens att sätta igång en massa projekt men sedan inte ro iland dem. Som till exempel chinsutmaningen för några år sedan (fast jag lyckades faktiskt med en chin i höstas, men tror att den kanske inte kablades ut tillräckligt bra) och 100 armhävningar-utmaningen för ytterligare några år sedan. Armhävningsgrejen tror jag rann ut i sanden för att jag inte riktigt kunde se grejen i att göra 100 armhävningar och bristande motivation, men absolut borde jag ju ha rapporterat lite tydligare om att jag faktiskt aldrig fixade denna utmaning.

Jag tycker absolut det är viktigt att också berätta om de mindre lyckade sakerna man tar sig för som träningsbloggare, för det finns ju folk därute som följer ens aktiviteter och kanske också skulle må bra av vetskapen om att inte allt går som planerat. När jag tänker efter tror jag att jag är lite för spontan och impulsiv för att greja utmaningar över en längre tid, såvida jag inte känner en mycket stark motivation att klara just den grejen. En sak jag är väldigt nöjd med är dock mina ultraäventyr förra året, även om de bidrog till min djupa svacka som sträckte sig över hela hösten och delar av våren i år. Och sedan kom ju en graviditet och tog vid. 

Men, jag grejade utmaningen att klara Swissalpine Marathon 78 kilometer och tränade i ett halvår inför detta. Fast jag många gånger tvivlade på om jag skulle klara det så gick det. Det är jag mäkta stolt över. Att UltraVasan en dryg månad senare också gick bra blev grädden på moset. När det gäller de mindre utmaningarna tror jag faktiskt att jag ska sluta prata så högt om dem och snarare se dem som roliga infall än utmaningar. För utmaningar har en tendens att skapa prestationsångest hos mig, något som hämmar snarare än motiverar…

Bilden: en utmaning jag nästan rott iland är att bege mig på en vecka fylld av funktionell träning och yoga ombord på en båt (är livrädd för yoga och har grava anlag för sjösjuka). Foto: Malin Berg.

Taggar

1 kommentar

  1. Camilla

    Jag brukar tänka på vad Bert Karlsson en gång svarade på frågan om varför allt han gör blir succé. Han sa att folk inte har en aning om hur många projekt han verkligen startar. Av 100 galna idéer han provar är det kanske 2 som verkligen slår igenom. Och det är dem som folk ser.

    Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Kategorier

Arkiv

Sök

Om Petra

Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!

Maratonpodden

Senaste inläggen