Särskilt på Instagram får jag ofta frågan om hur jag äter för att orka träna så pass mycket som jag gör. Och även om det har blivit en radikal minskning i mängd regelrätt träning så förbrukar man ju också en hel del energi bara genom att krypa runt på golvet med A…
Jag har ju bloggat en hel del om min syn på kost redan, men jag återkommer gärna till det här ämnet som ligger mig varmt om hjärtat. Här är min syn på kost i fem punkter:
1. Jag äter det jag är sugen på
Jag litar på att min kropp talar om för mig vad den är sugen på och tycker mig vara hyfsat bra på att äta långsamt och därför känna in mättnadssignalerna. Jag äter det mesta och älskar att ta en bulle eller lite choklad till kaffet.
LÄS OCKSÅ: Bevare mig väl för proteinkvargkanelbullar!
2. Jag kan inte leva utan bröd, müsli och pasta
Ett gott bröd till frukost, en härlig müsli på yoghurten och underbar pasta till bolognesen. Kolhydrater är finfina grejer!
LÄS OCKSÅ: ”Ska du verkligen äta så där mycket??”
3. Jag avskyr bantning
Så fort folk börjar prata eller skriva om kalorier och vikt så ser jag rött. Vikten säger inte ett smack om hur man mår och heller inget om fördelningen av muskler och fett i kroppen. Så länge du mår bra och kommer i dina kläder ser jag ingen anledning till att räkna kalorier. Vem blir lycklig av att späka sig? Knappast någon.
4. Jag kan visst äta kvarg
Jag tycker synd om kvargen. Från början levde denna produkt en undanskymd tillvaro på butikshyllorna, var bland annat en ingrediens som gjorde saffransbullar och matbröd saftiga. Tills hälsovågen kom och ökade upp populariteten med triljoner procent. För mig representerar kvargen numera tyvärr lite av den späkningstrend som pågår på sina håll, men med rätt tillbehör kan det här livsmedlet vara riktigt gott. Till exempel med lite grädde och färska bär, uppvispad med vanilj och så vidare.
LÄS OCKSÅ: Tjejer, våga äta som en hel karl!
5. Jag lägger aldrig ihop råvaror – jag LAGAR mat!
Det finns en så kallad hashtag i sociala medier, #eatclean. Och japp, jag kan köpa att man ska äta så ”ren” mat som möjligt. Men många tycks ha missuppfattat budskapet helt och fått för sig att det innebär att man ska lägga en massa råvaror på en tallrik och sedan kalla det för ”lunch” eller ”middag”. Som till exempel avokado, en klick keso och ett ägg. Ledsen, men för mig är det där inte en måltid för en snorsportare. Det är på sin höjd en sallad före maten.
Vilken är din syn på kost? Och hur har den förändrats med hänsyn till rådande trender? Till sist: hur mycket påverkas du av det du läser och ser om kost och hälsa i sociala medier?
Hej Petra.
Varenda gång jag läser din blogg så gör jag inte annat än att nicka instämmande åt ALLT du skriver. Jag älskar hur du förmedlar ett så himla bra tänk kring träning, kost och hälsa. I tonåren led jag av ätstörningar och jag kan bli så himla provocerad av all hets kring mat (framförallt) men också hur människor misshandlar begreppet ”hälsa”. Där är det en så himla skön kontrast att läsa din blogg och dina inlägg på sociala medier.
TACK för alla dina kloka inlägg!
Håller fullständigt med dig på alla punkter! Kan i alla fall erkänna att i början av min viktnedgång (har gått ner 20 kilo :D) tänkte jag alldeles för mycket på vad och hur mycket eller lite jag åt av allt, men det har definitivt ändrats till det positiva.
När det kommer till de sociala medierna så tar jag gärna med recept på det jag ser men jag äter och tränar det jag själv mår bra av, vilket innebär att jag inte tar till mig det andra anser är bra för alla
Känner igen mig. Instämmer i stort sett. Men kvarg är blä! Tacka vet jag naturell yoghurt eller keso, inte fan mår jag dåligt av att äta det. Och jag behöver ibland lyssna lite lagom på mig själv eftersom jag kan vara ruskigt sugen på onyttigheter lite för ofta och i för stor mängd. Men jag äter allt!!
Jag äter det jag gillar, regelbundet (blir ett monster annars!), mycket frukt och grönt, har största matlådan på jobbet, choklad typ varje dag, lyssnar på kropp och knopp = balans för mig 🙂
Lite av allt och som min sambo ofta säger om saker : ” Keep it simple ”
Har tagit ett tag att ta mig dit jag är idag!
Men värt allt slit och mår såå mycket bättre med denna +20 kg Linda jämfört med för 10 år sen då jag tyvärr satt fast djupt nere i anorexiträsket.
Idag stänger jag av mediesuset så gott det går, för jag mår inte bra av att se bilder på Instagram med mat som jag inte skulle bli halvmätt på..eller inlägg om x antal träningspass..eller något annat hetsigt..
Hälsa för mig är lite av allt och fokus balans 🙂
Jag nekar inte mig själv någonting utan njuter av både pasta, vin och sötsaker på helgerna. Dock har jag en för hög kroppsfetthalt och det är oroväckande tycker jag. Min fetma sitter på insidan och syns inte, men den är där i % på ett papper.
Trots att jag sprungit 3-5 ggr i veckan i nästan tre år, dragit ner på det ”osunda levernet” på vardagar så hänger fettet envist kvar. Förbannat svårt att bli av det med det. Då måste man dra ner på goda smörgåsar och tugga i sig kvarg istället.
Jag äter och dricker det jag tycker är gott. Men jag märker att jag mår väldigt bra av vanlig mat (kött/fisk och sallad). Jag mår inte bra när jag äter väldigt mycket sött, men gör det ändå ibland. Jag äter mycket bröd då jag tycker det är gott och älskar att baka. Jag dricker gärna alkohol men försöker att inte dricka för mycket för jag avskyr att må dålig dagen efter. Jag är förunnad med en ganska hög förbränning och lägger inte på mig vikt så lätt. Annars hade jag nog ätit lite annorlunda. Jag tycker kvarg tillsammans med frukt och nötter är gott – ett praktiskt mellanmål som jag äter i stort sett varje dag kl 14.30.
Amen!
Som föredetta ät- och träningsstörd påverkas jag fortfarande av hysterin runt mat och träning. Kan dock kliva utanför mig själv och stänga av.
Förr åt jag absolut inte bröd, pasta etc. Gjorde jag det gick jag svår ångest och kompenserade med träning. Överåt onyttigheter och mådde ännu sämre.
Nu äter jag allt. Inga förbud. Husmanskost. Äter onyttigt men trycker inte i mig som förr. Det enda jag undviker är rött kött.
Jag är så lycklig över att vara fri. Lägger mig inte i andras kost men tycker i smyg synd om kollegor som sitter och äter fisluktande kokta ägg och naturell kvarg till lunch och pratar om nästa träningspass. (Dessa kollegor är dock ofta snabba med att kommentera min lunch om den består av typ välfylld smarrig ciabatta).
Det beror ju på var man befinner sig i livet? jag behöver gå ner i vikt och måste tänka på vad jag äter och kvarg för mig betyder bra mellanmål och efterrätt. Skulle önska att jag kunde tänka som du och när jag gjorde det gick jag upp trots träning. Vi är alla olika och viktigt att vi inte kör pekpinnar mot varandra. Får ofta kommentarer på jobbet, ska du äta kvarg kan du inte ta en bulle? Den som äter bullen behöver aldrig förklara sig,,,,,,,
Håller med dig! Folk borde bara lägga av att kommentera det man äter, vad man än äter…
Jag håller verkligen med dig OM man är normalviktig! Jag som är överviktig och behöver gå ner iaf 20 kg för att springa riktigt långt utan att skada knäna, och som dessutom tenderar att överäta av sådant som är mindre nyttigt, måste hålla koll på maten och räkna den, iaf grovt. Det handlar såklart inte om att späka sig eftersom jag tränar inför maran i höst, men jag önskar verkligen att jag slapp och kunde hålla vikten ändå.