Gråvädret suger musten ur mig!

av Petra Månström | jan 8, 2020 | Blogginlägg, Livet | 6 Kommentarer

Varning för gnäll! Är du känslig för gnäll kan du sluta läsa nu 😉 Men idag kände jag att jag bara inte orkar mer. Jag måste ge en känga till det eländiga ”vinterväder” som har regerat här i Stockholm sedan typ oktober. Kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad det är, men mörkret dränerar både kropp och huvud på energi.
Den korta tiden över jul som vi var i Kiruna var helt magisk. Kände verkligen i hela kroppen hur allt blev roligare och lättare, bara för att det var en massa snö som lyste upp. Trodde inte att jag påverkades så här mycket av vädret, men det gör jag tydligen. Femtio nyanser av brunt, grått och svart är inte min grej.
Visst, det är väl positivt för löpning utomhus att man slipper halka eller massvis med snö som gör det svårsprunget. Men jag står hellre ut med det och springer med dubbskor eller på löpband istället för att kämpa runt i motvind på osopade gator just nu. Det är till och med så att jag hellre går in på gymmet och springer på löpband för att det är ljusare där…
Fler här som lider av gråvädret? Eller är det kanske snö där du är? Lyllos, i så fall! Och har du tips på hur man överlever Lars Norén-vädret, berätta gärna!
Foto bilden ovan: Jonas Hansen, från en härlig vinterdag 2019!

Facebook Tweet Pin LinkedIn Print

Taggar

6 Kommentarer

Birgit på januari 8, 2020 på 9:29 e m

Är det vinter ska det vara vinter. Ok, jag bor i Norrland så lite färgad är jag. Men just nu är det så tråkigt väder, för det är + grader! I januari! Jag vill ha snö! För snö gör att det blir ljusare och då fixar man kylan bättre!

Svara
- Petra Månström på januari 9, 2020 på 12:05 f m
  
  EXAKT så!
  
  Svara
Lisa L på januari 9, 2020 på 8:02 f m

Jag känner mig tudelad i denna fråga….
Jag tycker på ett sätt att det är skönt när det är bart, nu när jag äntligen fått lite rutin på det här med att springa. Min ”helg-runda” går inte att springa om det är snö så på så vis tycker jag att det är bra. Och jag slipper ta på mig broddarna.
Samtidigt så håller jag med om att det ska vara snö när det är vinter. Få med barnen till backen och åka madrass, ta skotern och åka till ett vindskydd och grilla en korv, åka slalom (med snö även i terräng) och få ljuset som snön ger!
Januari och februari är årets tristaste månader så då behöver jag aktivera mig för att de ska gå fort.

Svara
blåmesen på januari 9, 2020 på 9:36 f m

Hear, hear! Jag bor i Göteborg så jag är van vid att det inte blir någon vinter, men att det ska vara så mörkt i kombination med molnigt och regnigt trycker verkligen ner mitt humör i skorna. Känner mig underligt instängd av himlen som är antingen mörk eller låg och täckt av moln, och det går ju liksom inte att komma undan?! Längtar något vansinnigt efter vår (OK, några veckor med klart/kallt och snö vore också helt okej).
Det enda som är bra är att jag kan cykla till jobbet utan dubbdäck, men den komforten offrar jag mer än gärna för ett väderomslag.

Svara
Anna L på januari 9, 2020 på 6:25 e m

För första men absolut inte sista gången har jag valt att starta januari med att jobba på distans från Spanien, i Malaga. Att under två veckor få tanka dagsljus är helt livsavgörande, bokstavligt talat. Jag höll på att gå under i november och det enda som höll mig på banan var att jag hade dessa veckor framför mig. Jag får dubbelt så mycket gjort under mina arbetspass här. Jag menar klockan är 17.20 och det är fortfarande ljust och kommer så vara minst en timme till. Jag kan stå ut med kyla, slask snö, snöfritt, ösregn vafan som helst, men mörkret och det kompakta grå knäcker mig fullständigt. Och ja, sorry to say det blir bara värre för varje år som går.

Svara
Anna på januari 9, 2020 på 8:44 e m

Jag har också så svårt för detta väder, men tycker ändå att det känns bra för min klimatångest att grundvattennivåerna höjs genom allt detta regnande. Och tänker också att fördelen med det får väga tyngre än att det hindrar mig från att njuta av utomhuslivet.
Det går ju trots allt att springa i regn, men utan grundvatten kommer vi inte så långt…

Svara

Skicka en kommentar Avbryt svar

Kategorier

Arkiv

Sök

Om Petra

Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!