Låt oss säga att du har en bekant som är duktig på löpning och gärna skriver om det i sina sociala kanaler. Skulle du uppleva det personen skriver som hets att springa fort? Inte? Låter det långsökt och undrar du vart jag vill komma?
Okej, men låt oss säga så här då: du har en träningsfrälst tjejbekant som har fått barn och som har haft turen att kunna hålla igång sin träning såväl under graviditeten som efter förlossningen, medan du själv kanske hade problem med smärtsamma foglossningar och blev tvungen att spendera din grossess på sofflocket? Skulle du uppleva det som att den här tjejen kroppshetsar andra gravida kvinnor? Japp, det är mer sannolikt. Tror knappast att det finns en grupp människor som lika slentrianmässigt piper till om ”kroppshets” som småbarnsmammor.
LÄS OCKSÅ: Grejade klassikern tre dagar före förlossningen
Jag har alltid trivts bättre i sällskap av killar. Länge hade jag nästan uteslutande killkompisar, av den enkla anledningen att jag inte hittade någon tjej som jag hade lust att bli nära vän med. För det slutade alltid med snack bakom ryggen och besvikelser. Tiden som gravid och nyförlöst gav mig många flashbacks från skoltiden , då jag tidvis blev mobbad och det handlade mest om skitsnack bakom ryggen, gliringar och glåpord – aldrig fysisk misshandel. En killbekant sammanfattade det så väl:
– Vad håller ni tjejer på med egentligen? Snacka skit om kvinnor som väljer bort amning eller vill ha all bedövning som går att uppbringa under förlossningen. Eller baktala kvinnor som önskar planerat kejsarsnitt. Hade det varit vi killar som födde barn så skulle vi lätt göra allt som går att göra för att få det hela så smärtfritt som möjligt, det är väl självklart. Nä, ni brudar måste lägga av med backstabbandet!
LÄS OCKSÅ: 5 sätt att må bättre i din gravidkropp
Just det. Backstabbandet. Skitsnacket. Varifrån kommer det? Är det projiceringar det handlar om? Det är nämligen det jag misstänker. Ve den kvinna som ”bara” skaffar ett barn, gör planerat kejsarsnitt och väljer bort amningen för att hitta tid till träning och annat på egen hand. Hon är egoistisk och måste kuvas, till varje pris, i varenda webb- och liveforum som går att uppbringa. Av den enkla anledningen att hon vågade göra val som får henne att må bra och ge blanka fasen i vad omgivningen tycker. Många önskar säkert att de hade varit modiga nog att också stå på sig, men eftersom de inte vill att deras val ska framstå som dåliga så vill de till varje pris sänka sin medsyster.
Skulle världen vara lite snällare om det var män som födde barn? Möjligt. För jag ser sällan män som likt kvinnor ägnar sig åt att sänka varandra med skitsnack. De är tvärtom mer peppande mot varandra och mycket riktigt ser vi också mest män på ledande positioner i samhället. ”Felet” kan mycket väl vara kvinnornas eget, tyvärr.
Tjejer, kan vi sluta backstabba varandra?
Taggar
40 Kommentarer
Skicka en kommentar
Sök
Om Petra
Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!
Maratonpodden
Senaste inläggen
-
Behandlingsalternativ för ryggsmärta: vad ska man tänka på?
Kronisk ryggsmärta är en utmaning som många av...
-
Löpning + Lyxfrulle med Malin Ewerlöf & Petra Månström den 22/10!
Jag kan stolt välkomna just DIG till mitt allra...
-
Min resa med Modicförändringar: Uppföljning och lägesrapport!
Det är dags för en uppdatering om min rygg och...
-
Hur CBD-olja fungerar och varför jag väljer Arktis Naturals
Långvarig smärta och sömnproblem kan verkligen...
-
Rune Larsson: ”De sämsta löparskorna jag har sprungit i!”
Vilka är de värsta löparskorna Rune Larsson har...
-
Skyddad: Din löpcoach i örat: Moneghettiintervaller
Låt mig guida dig igenom ett roligt och...
Det är verkligen inte första gången jag läser om en bloggare som skriver om detta och jag undrar verkligen vilka är alla dessa mammor i verkliga livet…? Umgås i flera olika kompisgäng (har 3 barn) och inte en enda gång har det varit snack om såna här saker..? Har en vän som också bloggar och hon tar upp ibland såna här saker på sin blogg som du nu tar upp men det görs aldrig de ggr hon hänger med vårt gäng- kanske sånt händer när hon umgås med andra ”vänner”…? well, I must be blessed 🙂 som har lyckats hitta bra kompisar helt enkelt!
Tror säkerligen att jargongen kan vara bra mycket tuffare i sociala medier-sammanhang. Många som vill synas och höras och som kanske inte alltid använder sjysta verktyg för att nå ut…
Håller med dig nästan hela vägen
Men att det du beskriver skulle vara orsaken till att vi ser färre kvinnor på ledande positioner?!?!?
Nä, det är faktiskt en märklig slutsats
Det som är lite knepigt med det här resonemanget är att det oxå är ett slags skitsnack om kvinnor. Nu har inte jag barn, men känner inte alls igen det här i min bekantskapskrets. Tråkigt förstås att du upplever det såhär!
Skulle snarare kalla det konstaterande än skitsnack. Det var f ö min manlige bekant som lanserade teorierna jag skriver om inlägget.
Känner inte igen det symptomet alls. Byt vänner.
Ingen av mina vänner snackar skit, då är det ju ingen vän 🙂
Jag är en av de kvinnor som bara väljer att ha ett barn. Jag har också valt bort amningen av den enda orsaken – att jag inte ville utan vill ha tid för mig, mitt liv. Jag är även träningstjej och tränade mig igenom hela graviditeten och har nu tränat mig tillbaka till min ursprungsform. Allt medan min bäbis på nu fyra månader växer, är glad och mår bra samt får tillgång till sin underbara pappa på åtminstone halvtid.
Och ja. Klart kvinnor är intresserade av varför jag är så ”sablans egoistisk”. Men det ger jag faan i. Jag gör som det passar oss bäst. Och det är verkligen inget fel på min pojk, ensambarn uppfödd på ersättning med en mamma som hänger på gymet varje dag.
Just nu är jag sååå trött på kommentaren när ska du föda snart eller? Snark. Folk kommer i olika storlek.
Tänker att det du skriver är en korrekt betraktelse. Däremot så är förklaringen till VARFÖR det är såhär lite mer komplex. Det vill säga – jag tror att man måste fundera lite kring de normer och förväntningar som finns på kvinnor, och om dessa kan påverka kvinnors agerande.
Jag tror nämligen att man snarare föds som en individ, än som en grupp. Med det menar jag att detta otrevliga sätt som många kvinnor har, inte är medfött utan framtvingat delvis utifrån den press som finns i samhället på hur man ”ska” vara som man och hur man ”ska” vara som kvinna?
Jag håller mig långt från the blame game, som jag tycker finns ganska ofta i olka typer av gemenskaper och grupper snarare än utifrån enbart kön. HATAR missunnsamhet och backstabbing, besserwissers och de som ser det som sin uppgift att få andra att må dåligt över sitt liv och sina val.
Men jag tror att VARFÖR, som sagt, inte kan förklaras med om man föds med en snopp eller en snippa utan utifrån normer, konstruktioner, förväntningar och annat som gör oss till de vi är.
Kram på er alla och det är en god start att försöka sluta döma andra själv! Jag väljer nuförtiden ofta att TÄNKA på vad jag vill, men inte alltid uttala mig i frågan.
Och då är jag ändå en rätt åsiktsstark och besvärlig person!
Håller inte med dig. Undrar liksom föregående talare var alla dessa dömande och backstabbande kvinnor finns. Inte i min närhet – varken fysiskt eller digitalt – iallafall.
Jag förstår inte heller var man hör allt detta”skitsnacket” och (mkt populärt ord numera bland skribenter som vill sticka ut näsan), Visst existerar det…men inte så i den grad att var och varannan bloggare måste skrika ut det i var och varannat inlägg numera.
Håller inte heller med utan finner mest pepp och fint systerskap i min omgivning både irl och url!
Jag haller delvis med i ditt resonemang. Framförallt sedan jag fick barn har jag upplevt och sett en massa tyckande, missunsamhet m.m. MEN faktiskt inte bara mellan kvinnor utan ocksa mellan män och mellan kvinnor och män. Sa jag kan faktiskt inte halla med om att detta bara är ett kvinnligt fenomen. Kanske yttrar det sig pa olika sätt inom lite olika ämnen. I mitt fall kan jag iaf säga att när det har kommit till kritan, de ganger jag verkligen behövt hjälp i en mer eller mindre jobbig situation eller fraga sa är det alltid en kvinna som sträckt ut den hjälpande handen.
Jag förstår din poäng och kan till viss del hålla med. Tror dock att det är värre om man bloggar eller är mycket aktiv på nätet. Men att endast kvinnor som väljer bort amning och tränar mycket får bastning håller jag inte med om. Jag har valt att amma och också valt att ha mitt barn med mig i princip alltid, fram till nu då han är lite äldre och äter mat. Och tro mig det är inte heller okej enligt många. Kommentarer som; han måste få ersättning så han sover bättre och så du får egentid var en period vanligare än att fråga hur vi mådde. Till och med BVC frågade om han inte skulle få ersättning så jag kunde göra något ensam. Han har sovit alldeles utmärkt från start ( vågar man inte säga högt för det kan få folk att bli riktigt sura..) och jag har inte haft behov av mer egentid än en dusch ifred lite nu och då. Gym har vi hemma så tränat har jag och bebis gjort ihop:). Så det känns lite som att har man valt att ha barn så spelar det ingen roll vad man gör, fel är det enligt någon ändå.
Det är väl underbart att du har gjort ett val som du trivs med! Märkligt att folk ska ha åsikter om allt.
Jag är ledsen, men jag upplever inte heller det i min omgivning. Däremot upplever jag flera som hävdar att detta sker, så fort de får lite mothugg. Kan man inte ta konsekvenserna av sitt uttryckssätt bör man nog fundera över att förändra det. Det är sällan hela omgivningen det är fel på!
Håller med flera av ovanstående. Känns som ngt som existerar i bloggvärlden och på sociala medier. IRL tycker jag att kvinnor som fått barn är otroligt stöttande mot andra mammor. Man hjälper varandra, peppar etc. Så mycket kärlek från familj, vänner, okända på bussen, arbetskamrater. Heja alla toppenkvinnor!
Då har du nog haft otur. Jag har alltid haft många vänner av båda könen o endast någon enstaka kompis som har snackat skit. Ingen av mina närmsta. O jag har droppat de kompisarna. Finns många underbara pepprande tjejer!!
Bra inlägg! Jag har under hela mitt liv upplevt att tjejer snackar skit om varandra, till och med jag själv har gjort det, och det är därför det är så mycket skönare att umgås med killar. Tjejer snackar ju aldrig skit inför sina vänner, eller i grupp, utan det är när man är två och två eller pratar med andra utanför närmsta gruppen. Oftast beror det på avundsjuka av något slag, tjejer känner sig lätt hotade av varandra. Det är inget nytt, och jag blir förvånad över att vissa inte verkar inse att detta förekommer.
Visst kan det vara så som du beskriver men är så trött på kvinnor som klagar på att kvinnor bara talar skit om varandra men blir ju samma att ”hänga ut” kvinnor som att vi backstabbar varandra. Att säga att man gillar att hänga med killar fr att det är raka rör är så synd då det ofta är ett sätt att distansera sig från det typiskt tjejiga och på så sätt förstärka patriarkala idéer. Fattar att du inte menar det och så men blir indirekt så. Att jag reagerar så starkt är nog för att ha hört och sett liknande uttalande senaste veckan och blir så trött. Så ursäkta att du får ”ta smällen” lite.
Väldigt bra skrivet och håller så med!
Ett väldigt bra inlägg. Jag håller med dig om att vi tjejer måste hålla varandra om ryggen mer. Hör inte kommentarer från vänner däremot när vi är på öppna förskolan kommer gliringar om mina val för MINA barn. Nu orkar jag inte gå dit mer. Varför inte peppa varandra
Oj den kommentaren var menat som ett svar till tidigare kommentar. 😉
Jag känner absolut igen det och har även hört en massa andra tjejer (som inte bloggar) att som också känner så. Jag hade mest killar som vänner, passar bättre som kompis till kille än tjej, för mycket mjäk och skitsnack med tjejer. Känner igen allt du skriver. Så tråkigt. Vi förstör för oss själva, vi är inte solidariska. Riktigt tråkigt!!
Trist, känner verkligen inte igen det!
Jag får bara glada hejarop när jag i vecka 40 fortfarande kör löpning, spinning och PT träning flera dagar i veckan,. Till vardags har jag fortfarande mina höga pumps utan problem. Däremot är jag ödmjuk inför det faktum att ingen graviditet är den andra lik och vill därmed inte framstå som jag skulle vara bättre än någon annan.
Maria, jag instämmer fullständigt i det du säger.
http://www.jeanetteohman.com/2015/03/07/onskerubrik-en-gang-var-jag-ung-och-dum-och-trodde-att/
Likt många andra känner jag inte alls igen mig. Läs gärna ovanstående blogginlägg.
Tror att man är väldigt benägen att tro att ens egen upplevelse av världen är sanning. Jag har helammat tvillingar, vill inte börja jobba för jag tycker det är så himla kul att vara med dem (och asjobbigt!), har just nu inte stort behov av egentid och jag känner mig ibland ifrågasatt av alla möjliga (BVC /andra mammor / internet!) men försöker tänka att det kanske mer handlar om att föräldrarollen är det mest utsatta man någonsin klivit in i ? Inte vet jag.
Prata och skriv mer om systerskapet liksom, tycker jag!
Hej!
Så bra skrivet!
Jag blir förvånad över alla kommentarer där man skriver att man aldrig stött på detta fenomen.
Varför uttala sig?
Samma sak gäller det andra problem, ex föda barn.
Om man uttalar sig negativt så kommer det alltid kommentarer från de som haft fantastiska förlossningar och kan inte förstå hur man kan uppleva förlossningen på något annat sätt.
Sätt er in i situationen i stället och visa empati.
Roligt för er att ni aldrig blivit utsatta för elaka kvinnor.
Men när ni uttalar er så förminskar ni problemet eller förnekar att det finns.
Jag kan sätta mig in i andras upplevelser även om jag inte blivit drabbad själv, i vilka olika situationer det än handlar om.
Tyvärr känner jag igen mig mycket väl i Petras inlägg.
Jag och många andra kvinnor blir utsatta för kvinnor som ständigt säger vad dom tycker om andra.
Dessa kvinnor skulle behöva reflektera varför de känner som de gör.
Ofta handlar det om avundsjuka eller en grundirritation hos dem.
Kvinnor sviker kvinnor.
Man ser det på arbetsplatser, bland syskon, föräldrar som är avundsjuka på sina döttrar osv.
Vi ska inte blunda för detta problem.
Kvinnor hugger andra kvinnor.
Jag har arbetat som målare i över 12 år med bara män som arbetskamrater. Underbart.
en man som känner sig dålig i jämförelse med en annan man försöker inte få den mannen att verka dålig inför alla andra vilket är typiskt för svaga kvinnor.
Jag har fantastiska väninnor i dag då jag tog mig en rejäl titt på mina kvinnliga vänner och rensade.
Varför hade jag väninnor som var missunnsamma eller avundsjuka?
Det handlar om min uppväxt och att jag accepterade eller inte såg dessa dåliga beteenden hos andra. Det är mitt ansvar och jag har nu tagit avstånd från dem.
Så min poäng är att en hel och stark kvinna kanske aldrig skulle omge sig med dessa kvinnor då man ser dessa dåliga tendenser direkt medans en trasig person inte ser signalerna.
Men alla kan bli utsatta på arbete mm.
Det är fasansfullt då man kan blir orättvist behandlad för att personen har personliga problem med dig. Resultatet kan bli förödande, med sjukskrivningar, mobbing, att man till och med blir av med jobbet då man inte får en chans att berätta sin version, etc etc
Detta sker i vänskapskretsar och tyvärr inom familjer med.
I dagarna har min vän Jenny Aakula gått ut i tidningarna och berättat om sina förlossningsskador. Hon kämpar för att få alla problem återställda.
Jag har peppat henne hela vägen.
Det största problemet vid psykiska och fysiska problem efter en förlossning är hör och häpna kvinnors bemötande vid förlossningen och eftervården. Nonchalans, elaka kommentarer och att inte ta skadorna på allvar utan låta kvinnor vara trasiga i underlivet.
Detta borde inte vara ett problem! Kvinnor blir inte ordentligt återställda pga av andra kvinnor!
Kvinnor lider av psykiska men pga av att kvinnor har varit elak under förlossningen och empatilösa!
Det är onödigt att berätta om sina underbara förlossningar, underbara möten med förlossningssköterskor, underbara väninnor.
Jag har de bästa väninnorna i världen, har fött 3 barn varav en på en parkering. Jag har inga fysiska men efter mina förlossningar men jag slåss för de kvinnor som har!
Kvinnor som är starka och vill omge sig med likasinnade kan utföra under!
Precis som Petra skriver så kan även kvinnor sänka varandra och det är ett stort problem.
Vi ska stötta varandra.
Mycket bra skrivet! Tack!
Fast alltså, dethär ju lika dumt som att säga att orsaken till att vissa begår sexuella övergrepp är att de är män. Visst, de flesta som begår sexuella övergrepp är men, men orsaken är snarare att de är personer med med dåliga värderingar.
Kvinnor backstabbar kvinnor – nej, det är svaga människor som backstabbar andra.
Det finns en väldig problematik i att generalisera så grovt, och att knyta vissa egenskaper till kön. Som någon nämnt är distanserande av typen” jag umgås bara med killar”, ”jag är ingen typisk tjej” inget annat än ett stort svek mot de som strävar mot jämlikhet och att förväntningarna för en individs beteende ska vara lika och baseras på individen, ej kön.
Fast denna problematik har jag aldrig hört att en man har med andra män.
De är hårda och kan självklart såra varandra.
Men inte på detta sätt.
Detta är typiskt kvinnligt, att såra med ord, att frysa ut, att med blickar sänka en annan kvinna osv.
Att börja diskutera att män också kan vara taskiga är en annan tråd. Ingen har sagt något annat,
Jag har heller inte påstått att vi kvinnor föds till detta. Som jag skrev så är det svaga kvinnor som gör så här.
Även om beteendet är något man har lärt sig så väljer män och kvinnor att bete sig på olika sätt.
Våra rädslor som vi kvinnor har lärt oss är inte mäns rädslor. Därför blir det ett kvinnoproblem.
Ex Vissa kvinnor tål inte vackra kvinnor/omtyckta kvinnor i sin omgivning
Jag har aldrig hört en man ha det bekymret.
Precis så.
Jag blir alltid fundersam över personer som: ”Inte kan umgås med tjejer, för de snackar bara skit. Jag trivs mycket bättre med killar”. Men det är en annan femma…
Har aldrig upplevt att någon tjej backstabbat mig. Tvärtom. Jag har aldrig upplevt så mycket kärlek och stöd som från kvinnor. Både som mamma och kvinna.
Men det handlar väl om vilka människor man har kring sig.
Jag tror att det handlar om en rädsla att bli ”utknuffad”
Någon gång har denna kvinna lärt sig att det inte finns plats för fler.
Antagligen har en eller båda föräldrarna svikit, inte funnits där. Flickan lärde sig hur det känns att inte vara älskad.
När konkurans av trevliga/ smarta/vackra kvinnor närmar sig gör det ont. Man blir rädd vilket resulterar i avundsjuka.
Om man inte är van att reflektera över sina känslor och ta ansvar för dem så blir vissa kvinnor väldigt elaka.
Man försöker smutsa ner den kvinnan inför alla andra.
Å andra sidan finns det lika många kvinnor som inte blir elaka utan bara känner sig värdelösa. Det beror lite på hur man tacklar problemet.
Klokt och insiktsfullt skrivet!
Intressant! Jag har varit i massor med situationer då män har stört sig på andra män (pga deras utstrålning/sätt att ta plats/etc). Upplever alltid att män stör sig mer på sådant än kvinnor.
Intressant!
Visst förekommer det visst backstabbande i kvinnokollektivet men jag tror också att de kvinnliga nätverken är starkare än mäns. Tänk bara på hur många män som vid en livskris knappt har någon att vända sig till medan de flesta kvinnor faller mjukt i en massa kvinnofamnar. Jag tycker att det är lite tråkigt att det alltid ska fokuseras på det negativa i kvinnorelatiner när det också finns så mycket positivt. Den värld som du beskriver har jag själv stött på på familjeliv och sådana platser och där stannar jag inte. I verkliga livet har jag fått och får ett extremt starkt stöd av mina vänninor. Jag har slaggat på soffor och snorar på axlar i motgång och firat med champagne i medgång. Jag har ett väldigt mycket starkare och finmaskigare socialt skyddsnät (vävt av kvinnor) än vad min man har t.ex. Och hans är vävt av män. Jag har ingen vän som huggit mig i ryggen, men väl flera som tagit en kula för mig. Så låt oss också komma ihåg att det finns väldigt mycket väldigt vacker kvinnlig gemenskap!
Hej Petra.
Jag tycker att det är viktigt att man tar upp sådana här känsliga ämnen och jag instämmer till 100 procent.
Dock så måste jag säga att män inte är så olika oss. Har en stor bekantskapskrets och har många gånger ”bevittnat” hur män pratar nedlåtande till varandra, hånar varandra (med glimten i ögat), baktalar sina ”vänner”, hur de känner sig hotade av andra mäns framgång, utseende, familj, materiella ting osv.
Jag har haft många vänner, vissa helt underbara och andra…ja lite mindre underbara, dömande, nedlåtande osv. de finns inte på min vänlista längre och det är jag glad över då jag är gravid och föder om några månader, vet med all säkerhet att de hade haft mycket att tycka till om och kommentera såsom, mat, kläder, högklackat, val av namn osv osv…