Jag har ju tidigare bloggat om den utbredda rädslan för så kallade E-ämnen, alltså ämnen försedda med ett särskilt ID-nummer som används för att beteckna livsmedelstillsatser som godkänts för användning i Europa. 
Personligen är jag emot onödig användning av E-ämnen, alltså när man tillsätter något i syfte att försöka få ett livsmedel att verka bättre än det egentligen är. Det brukar ju också generera ett lägre pris på produkten. Som före detta kemist tycker jag dock ibland att rädslan för E-ämnen kan vara överdriven, det handlar ju inte alltid om farliga ämnen och även frukter, bär och annat som växer vilt i naturen innehåller en rad E-ämnen. Sammanfattningsvis bör alltså sunt förnuft råda och man bör tänka till lite innan man avfärdar ett livsmedel bara för att det innehåller E-ämnen.
Igår nåddes jag däremot av en nyhet som jag ser som väldigt positiv. Det handlar om glass, som ju är ett högaktuellt ämne så här mitt i sommaren. Jag läser i pressmeddelandet från den ideella föreningen Äkta vara att glasstillverkaren GB har bestämt sig för att slopa tre tillsatser i sin halvlitersförpackning med gammaldags vanilj. Bakgrunden är att sommaren 2014 rapporterade flera medier att GB hade förändrat innehållet i sin klassiska glassvariant, ”nytt förbättrat recept” skulle det enligt tillverkaren handla om. I verkligheten hade den tidigare tillsatsfria glassen fått sällskap av bland annat E471, E412 och E410.
Konsumenterna var inte alls nöjda med det här ”förbättrade receptet”, tvärtom ansåg många att den nya glassvarianten smakade sämre. ”Fadd, klibbig och onaturlig eftersmak” var ett omdöme medan andra funderade över hur glassen fortfarande kunde kallas ”gammaldags”. Som en följd av konsumentkritiken har Unilever (som är helägare av GB Glace) krupit till korset och gjort om receptet så att det till stora delar påminner om ursprungsreceptet. Den här gången står inga E-ämnen att hitta i receptet.

Vad var det då för E-ämnen som fick stryka på foten?
E471: ett emulgeringsmedel, alltså ett ämne som tillsätts för att två eller flera ingredienser ska blanda sig jämnare. E471 tillverkas av glycerol och naturliga fettsyror, som antingen har vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. I GB-glassen uppges fettsyrorna vara vegetabiliska. Men eftersom E471 alltså kan tillverkas av såväl animaliska som vegetabiliska fettsyror och slutprodukterna inte skiljer sig åt kemiskt kan det vara problematiskt att slå fast ursprunget till 100 procent. Det kan förstås orsaka problem för veganer och vegetarianer, som i så fall bör undvika livsmedel där E471 förekommer.
E412 (guarkärnmjöl): ett stabiliseringsmedel som tillsätts för att upprätthålla ett livsmedels fysikaliska och kemiska tillstånd, till exempel för att en sås inte ska skära sig eller att en dressing inte ska få bottensats. I glass används guarkärnmjöl för att ge produkten en mer elastisk konsistens, men som framgår ovan tyckte många att konsistensen snarare blev sämre än bättre med den nya tillsatsen. Mjölet utvinns ur en baljväxt som påminner om sojabönan, därför händer det att personer som är överkänsliga mot sojabönor även reagera på guarkärnmjöl.
E410 (fruktkärnmjöl/johannesbrödkärnmjöl): en tillsats som utvinns ur johannesbrödträdets frön och används som förtjockningsmedel. Johannesbrödträdet tillhör familjen ärt-/baljväxter och kan därför framkalla allergiska reaktioner hos personer som är överkänsliga mot bönor, jordnötter eller ärtor.
Eftersom det nya receptet (se ovan) påminner så mycket om det tidigare förstår jag inte vad syftet med de tre E-ämnena som tillsattes i 2014 års upplaga av gammaldags vanilj skulle fylla för funktion. Här handlar det helt klart om onödiga tillsatser – kanske för att sänka tillverkningskostnaden? Skönt i alla fall att konsumenterna har något att säga till om och faktiskt blir lyssnade på. Ha en fin dag i solen, kanske med en glass?