Jag var ju alltid den där maskinen som ”spikade” alla prov i plugget. Och sen blev jag tjejen som gav sig ut och sprang stentuffa pass när som helst, knappt utan problem. Men nu då? Vad är det som händer?

Det är både skönt och omvälvande att inse att livet inte är konstant. Att man hela tiden utvecklas. Men med det kommer också väldigt jobbiga känslor. Särskilt för ett kontrollfreak som mig är det extremt jobbigt att känna att jag inte alls orkar hålla på som jag kunde göra förr om åren. Tänker tillbaka på när jag pendlade Uppsala-Stockholm fem dagar i veckan i nästan tio år. Sedan kunde jag komma hem, kasta i mig mellanmål och sedan dra på mig löpargrejorna och ge mig ut och riva av värsta passet…

Kan ibland komma på mig själv med att fascineras över den jag var då. Samtidigt vet jag ju att då visste jag inget annat. Då var då med de förutsättningarna som fanns då. Nu är nu. Och hur är det nu då? Jo, betydligt lugnare. Just nu klarar jag inte mer än max ett möte om dagen. Tvingar jag mig själv till mer än så protesterar kroppen och huvudet direkt. Och vet ni – jag har till och med börjat lägga in viloveckor en gång i månaden. Smart nog har jag sett till att den veckan sammanfaller med den där veckan då hormonerna ändå bara ballar ur och lever sitt eget liv. Och den där evighetsmensen som jag beskrev tidigare har faktiskt gjort att jag ibland vilat från tuffare träning två veckor i sträck. Promenader, stretching och kanske ett lugnare gympass är det jag har tagit mig för.

Visst, det är inte helt lätt för någon som definierat sig själv som någon som tränar väldigt ofta att hamna i detta tillstånd. Men jag tänker att så är det nu, det är bara korkat att streta emot. Jobba med kroppen istället. Någon som känner igen sig? 

Foto bilden ovan: Luca Mara

Det finns saker man kan råka ut för som löpare som på nolltid kan släcka din träningslust fullständigt. Det här hände för några år sedan då jag skulle testspringa de sista två milen på Lidingöloppsbanan.

Det fanns olika grupper för olika snittfarter och i varje grupp fanns en eller två farthållare. Jag ställde mig i den gruppen som skulle hålla ett tempo på 6 min/km och var jättenervös och orolig för om jag skulle klara det. Och medan jag stod där och darrade av nervositet kom farthållaren joggande och hojtade: ”Nämen hej på er! Är det ni som är fikagruppen? Vad mysigt vi ska ha det idag, eller hur?!”

Jag har aldrig tidigare känt mig så tillplattad och värdelös i ett träningssammanhang. Och framför allt: jag kände mig inte längre som en löpare. Okej, vi tar det igen – för det här verkar inte vara självklart för alla. Det är så att en viss fart, till exempel 6-minuterstempo, kan vara flåstempo för någon medan någon annan tycker att det går extremt långsamt. Det är därför vi aldrig ska KOMMENTERA andras tempon, för fel kommentar vid fel tillfälle kan faktiskt sabba folks motivation för all framtid. Och det vore väl jäkligt synd?

Jag har funderat väldigt mycket på det här med varför en del känner ett så stort behov av att kommentera och värdera andras tider. Och gärna också skryta om sina egna tider. Vad är grejen, liksom? Så vi tar det än en gång, det här brukar jag ofta prata om: TÄVLA INTE mot dig själv! JÄMFÖR dig bara med dig själv och inte med andra!

Fler tankar i ämnet? Kanske har du råkat ut för något liknande? Kommentera gärna!

Foto bilden ovan: Luca Mara

Är riktigt stolt över senaste avsnittet av Maratonpodden, där min gäst är ingen mindre än Mustafa Mohamed. Utan tvekan Sveriges bästa, gladaste och mest ödmjuka elitlöpare. Missa inte det! 

I avsnittet får du en massa värdefulla tips som du har stor nytta av i din löpning. Som till exempel:

– Bästa nyckelpassen för 10 km, halvmara och mara
– Ovärderliga tips om mental träning
– Därför är ståvila bättre än joggvila för motionärer
– Så mycket bör du träna för att två tuffa pass per vecka ska löna sig

Inför den här intervjun fick jag en mängd frågor från lyssnarna som jag tog med mig till Hotell Bellora i Göteborg, där jag träffade ”Musse”. Vi pratar om motivation och vad som driver honom att fortsätta elitträningen efter alla år, hur han bär sig åt för att alltid vara så glad och om han märker skillnad i återhämtning idag som relativt ”äldre” elitlöpare. Du får konkreta tips på pass, knep på hur du kan hålla dig skadefri plus en massa annat. Lyssna direkt i spelaren nedan eller så lyssnar du i poddapparna eller Spotify i mobilen. Enjoy!

Imorgon är det Alla helgons dag och när jag tänker på det blir jag ledsen. Förra året minns jag att jag gick genom stan, såg alla tända ljus och blev glad av det. Men nu när jag själv nyligen har drabbats av sorg känns det bara svårt och obegripligt.

För det är ju så. Innan någon riktigt nära anhörig har gått bort fattar man inte riktigt att döden finns. Man vet med huvudet att den finns, men den där känslomässiga polletten trillar inte ner förrän det är ett faktum. Det här blir första Alla helgons dag utan pappa i livet och jag vet inte om jag kommer att klara av att besöka graven imorgon. Bara tanken på det gör mig, just nu i alla fall, obehaglig till mods. Kanske för att jag då kommer att bli ännu mer påmind om alltings förgänglighet och att inte heller jag är odödlig.

Sedan pappa gick bort i juni har mitt liv varit kaos. Det kanske inte har synts så mycket i mina sociala medier, men det har varit väldigt tufft. Dels har min hälsa fullständigt klappat igen och förkylningarna har avlöst varandra, fast jag äter i stort sett som innan allt det här hände. Men det i sig gör ju att jag inser hur mycket stress (dels då den privata men också stressen med egenföretagandet) och avsaknad av träning gör för hälsan. För min träning, om vi ska prata en stund om den, har gått mycket trögt.

Mellan förkylningarna har jag ändå lyckats ta mig ut ibland, antingen på en löptur eller ett gympass. Men det finns ingen kraft, varken mentalt eller fysiskt, till att riktigt orka. Kommer på mig själv med att till och med tröttna på promenader och gå hem och lägga mig i soffan istället. Och då sköljer de där negativa tankarna över mig, tankarna om att all den träning jag gjort innan pappa dog har varit meningslös.

Många som har drabbats av att en nära anhörig eller vän har gått bort känner säkert igen sig. Sorg är ett förlamande knytnävsslag i ansiktet som får dig helt ur balans. Mycket av det du tidigare uppskattat och sett fram emot saknar plötsligt mening. Alla tankar om livet och döden fullständigt ockuperar huvudet och det blir svårt att tänka klart. Jag märker på mitt arbete att jag tenderar att skjuta upp saker och att jag även glömmer bort en hel del. Måste skriva massvis med listor för att inte helt tappa det och det går åt en massa energi för att hålla uppe koncentrationen.

Jag märker att jag också ofta funderar över varför man i det här landet förväntas ha “sörjt klart” efter typ tre månader. Att något som hände i juni påverkar mig i november tycker många är märkligt. Prat om döden och sorg tycks göra människor obekväma och det är något jag verkligen förstår. För det är mycket svårt att veta hur man ska möta en människa i sorg. Även om man själv har upplevt sorg så hanterar ju olika människor saker olika. Därför kan man inte heller dra paralleller till egna upplevelser och tro att den informationen kommer att lindra.

Nej, det är nog bara att rida ut alltihop. Får se hur dagsformen är imorgon. Har bokat fjällen till jul, det blir första julen på resande fot men jag kan inte tänka mig en mer helande och fridfull plats att åka till. Lite som himlen på jorden – fast vad vet jag egentligen 😉

Fler tankar kring träning när livet är tufft? Kommentera gärna!

Är du en sådan där avundsvärd person som aldrig har problem med motivationen? Eller råkar du, liksom många andra av oss, ofta ut för dippar under den mörka, regniga, blåsiga och slaskiga årstiden? Då kommer här lite tips!

1.  Träna mer alternativt
Håller med om att löpning är superkul, men det kan faktiskt göra underverk för motivationen att under en period våga dra ner på antalet löppass i veckan och byta ut dem mot något annat roligt. Som till exempel spinning – ett tips är att köra veckans intervallpass på cykeln istället för i löparskorna. Då bibehåller du flåset men ger fötter och ben en välbehövlig vila. Att botanisera bland gymmets konditionsmaskiner kan också vara kul, några av mina favoriter är rodd- och stakmaskinen samt crosstrainern. Ett kul pass är att köra 10 minuter på varje maskin, vips så har du fått en halvtimmes grymt bra konditionsträning!

2. Utnyttja dygnets ljusa timmar
Jag drabbas av seriösa motivationsproblem om det är mörkt när jag ska ge mig ut och träna. Under den mörka årstiden gör jag därför allt jag bara kan för att komma ut och träna mitt på dagen. Då är det oftast också varmare och motståndet att komma över tröskeln blir avsevärt mindre.

3. Investera i riktigt bra prylar
Det är mycket lättare att hitta anledningar till att inte sticka ut om du inte har bra grejor. Några exempel kan vara bra löparskor med dubbar som funkar när det är moddigt eller halt. Damasker är perfekt för att hålla snö och väta ute, dessutom skyddar du hälsenorna från att kylas ner. Riktiga vinterlöparkläder är också viktiga investeringar: ordentliga, fodrade tights och en jacka som gärna får ha ”vindskyddspanel” framtill. För dig som inte gillar att springa i dubbskor har fler och fler märken börjat saluföra löparskor med särskild ”friktionssula” som ger helt okej grepp även på is.

Processed with VSCO with e8 preset

4. Anpassa träningen efter rådande förhållanden
Som ni säkert vet så är jag inget stort fan av generella träningsprogram. En anledning är att programmen inte tar hänsyn till vad det är för väder utomhus. Vräker snön ner och det står tusenmetersintervaller på programmet? Men byt ut dem mot djupsnölöpning istället, t ex 6 x 3 minuter med en minuts vila. Vill du springa långpass i tre timmar men det är svinkallt utomhus? Men varför då inte köra delar av passet inomhus, på löpband? Jag vet många som tycker det är tråkigt att springa distans på bandet, men kör då en fartlek istället så att det händer något hela tiden.

5. Åk på träningsresa till solen och värmen
Ett fantastiskt bra sätt att ge dig själv en extra energikick under vintern. Du får njuta av den där underbara frihetskänslan att få springa i shorts och linne och säkert får du med dig en massa inspiration och kunskap som du direkt kan applicera på dina pass hemma. Kanske också en hel hög nya träningskompisar 🙂

Stort lycka till med vinterträningen och har du fler motivationstips, kommentera gärna!

Foto bilderna ovan: Jonas Hansen

Så fort jag uttrycker en åsikt i sociala medier eller i någon av mina poddar så kommer den där kommentaren som ett brev på posten. Väldigt lustigt, tycker jag, eftersom ju det här med att uttrycka åsikter är en viktig del av mitt jobb.

Hur ska du träna? Vad är egentligen träning? Hur kan du tänka om din träning? Hur gör man om man vill hålla över tid och inte skada sig? Det här är vanliga frågeställningar som jag ofta återkommer till i mina kanaler. Och nästan alltid dyker de här kommentarerna upp: ”Varför kan folk inte bara få göra som de vill?”

Men JA! Gör som du vill! Träna som eliten, strunta i att träna eller träna mittemellan. Eller på ett sätt som passar DIG. Vi lever i ett fritt land, det är ingen som tvingar dig att träna på ett visst sätt. Bara för att en influencer uttrycker en åsikt i sina kanaler betyder det inte att det är den ultimata sanningen som du måste hålla dig till. Och ja, känns det jobbigt att folk uttrycker åsikter så går det alltid att avfölja.

Det bästa jag vet är att vrida och vända på saker, att debattera och diskutera. Därför är jag så glad att majoriteten av mina följare i sociala medier har samma inställning, att uttrycka olika åsikter och ta del av nya synsätt. Men att stänga en diskussion genom att säga att alla får tycka och göra som de vill, det tycker jag är väldigt trist och linjärt.

Men, som sagt: var och en får ju tycka som de vill. Fast det är väl underförstått? 😉

Foto bilden ovan: Emma Shevtzoff

Om du är sugen på att lyssna på min nya föreläsning så har du hela TVÅ chanser i nästa vecka! Båda föreläsningarna äger rum i Stockholm, mer info nedan! 

Tisdagen den 9/10 kl 18.00-19.00 på Bergshamra bibliotek, Bergshamra torg 1, Solna. Möjlighet att köpa min nya bok signerad och till specialpris! Fri entré.
Anmälan: bergshamra.biblioteket@solna.se

Torsdagen den 11/10 kl 17.30-19.00 på Röhnisch Concept Store, Gamla Brogatan 15, Stockholm. Vi bjuder på fika och du får möjlighet att köpa min nya bok signerad och till specialpris. Goodiebag till alla som shoppar ur Röhnisch sortiment under kvällen.
Anmälan: osa@rohnisch.se, ange ”Petra föreläsning” i ämnesraden

Varmt välkommen! Hoppas vi ses!

Foto bilden ovan: Emma Shevtzoff

Igår kom köldsmockan hit till Stockholm. De ljumma, somriga vindarna hade plötsligt blivit isande kalla och jag frös så jag skakade. Det är lätt att man tappar motivationen till uteträning när det blir kallt, så här kommer mitt bästa knep!

Det här knepet funkar nästan alltid och särskilt användbart har det varit sedan jag blev småbarnsförälder. När vädret inte är lika inbjudande och tiden är knapp är det lätt att man skarvar lite och kanske skippar träningen. Men gör inte det! Allt du behöver göra är nämligen att…trumvirvel…

Göra det obekväma lite bekvämare!

Hur då? Jo, du sänker helt enkelt tröskeln för att komma iväg på din träning. Några exempel:

– Nej, man måste inte springa utomhus när det är mörkt, kallt och kanske också regnigt eller slaskigt. Jag kör nästan uteslutande mina snabbare löppass inomhus på löpband. Somliga kanske inte tycker att det är optimalt, men hey – det är optimalt för mig. För annars skulle nämligen inte passen bli av.

– Ha någon som väntar på dig. Alltså en löparkompis. Det är ännu viktigare när vädret kärvar, det kan vara skillnaden mellan att ett pass blir av eller ej. Så lägg lite tid på att hitta en bra person att teama upp med på dina pass.

– Spring passet i cirkelform. Älskar det här upplägget när vädret tjurar extra mycket och jag inte vill förflytta mig så långt hemifrån. Då brukar jag springa i parken nära där jag bor: runt, runt. Ett varv är ungefär 600 meter, så där kan jag få till ett riktigt bra pass i bra upplyst miljö utan att behöva dra iväg längre bort. Och skulle jag tröttna är det alltid nära hem.

– Investera i bra kläder och skor. Om din utrustning inte håller måttet är det lättare att hitta ursäkter att inte dra iväg. Riktiga, fodrade vintertights och en rejäl löparjacka som andas men ändå värmer är A och O. Se också till att kläderna har bra med reflexer. Dubbskor eller löparskor med rejäl friktionssula (jämför med friktionsdäck på en bil) är också mycket bra investeringar för att klara den kärva löparårstiden på ett bra sätt.

Stort lycka till och har du fler tips, kommentera gärna!

Foto bilderna ovan: Jonas Hansen

Minst två gånger i veckan får jag frågor om hur man bli av med en envis hälsporre. Jag har bloggat om det tidigare, men här kommer det igen, på allmän begäran: inlägget om hur jag blev kvitt eländet som hör till de vanligaste löparskadorna.

Jag hade ju så många löparplaner för sommaren, men sedan kom livet emellan och skakade om tillvaron ordentligt. När det knappt har funnits energi till långa eller snabba pass har löpteknikträningen funnits där som en räddare i nöden. Låt mig berätta varför…

Redan i det första inlägget i det här samarbete med Powerade skrev jag om de många fördelarna med att regelbundet träna löpteknik. Fem-tio minuter då och då gör väldigt mycket för din löpning totalt sett. Den kanske största vinsten som de flesta uppskattar mycket är det faktum att teknikträningen förbättrar ditt löpsteg så att du blir snabbare – utan att behöva träna hårdare. Nu är ju inte mitt fokus att bli snabbare, men jag tror de flesta håller med om att det är en skön känsla när du märker att du kan springa ditt lugna distanspass snabbare än du brukar. Det gör ju också massor med din träningsmotivation.

Under sommaren har jag faktiskt kört en hel del små teknikpass, ibland har hela passet på 20-30 minuter blivit just ett teknikpass. Vi har ju haft en galet varm sommar och då har det varit skönt att söka upp en liten yta med skugga där jag kör teknikövningar som tåhävningar, hälkickar, sidolöpning, enbenshopp och så vidare. Förresten, mina favoritlöpteknikövningar med tillhörande instruktioner hittar du i min nya bok, Smartare löpning! Sedan har det förstås blivit en del längre pass också, har försökt köra ett lite längre pass på helgerna och även sprungit en del snabbare pass på löpband (SÅ skönt med luftkonditionerat gym, haha!) Som du säkert har märkt så älskar jag att köra mina teknikpass på en äkta friidrottsbana, bilderna i detta inlägg kommer från helgens pass på Kristinebergs IP!

En bra sportdryck har varit i det närmaste nödvändig för att kunna klara av löpträningen. I varm väderlek märker man extra mycket vilken nytta vätskan gör för att hjälpa kroppen vid uthållighetsträning. En bra sportdryck ska ju återställa vätskebalansen och snabbt fylla på det bränsle man förlorar vid träningen samt förbättra återhämtningen, viktigt för mig är också att den smakar bra. Det tycker jag att Powerade har lyckats väldigt bra med, man ser fram emot nästa vätskestopp och det är viktigt när man är långdistanslöpare! Den härliga smaken i den blåa varianten, ”Mountain Blast” (naturligt färgämne dessutom!) är så långt ifrån klassisk sportdryckssmak man kan komma.

Lite mer information om Powerade:
Powerade är en isoton sportdryck (en isoton lösning innehåller lika mycket salt som kroppens egna celler) som innehåller kolhydrater, natrium och vätska, en kombination som hjälper din kropp att absorbera vätska och bibehålla vätskebalansen. Om du tränar eller tävlar med hög intensitet i mer än 45 minuter (eller oavsett intensitet i mer än 60 minuter) kan Powerade hjälpa dig att behålla rätt vätskebalans. Den levererar också bränsle snabbt till arbetande muskler, vilket hjälper dig att upprätthålla prestationsförmågan. Powerade finns i tre olika smaker och, till skillnad från vatten, stänger den inte av dina törstreceptorer i förtid. Med andra ord gör den att du känner dig törstig tills du har återställt vätskebalansen ordentligt.

Fler som har fokuserat extra mycket på löpteknikträning under sommaren? Hur har det gått? Berätta gärna!

Foto bilderna ovan: Jonas Hansen