En molande smärta i ländryggen. Diffus smärta i bäckenet. Min första tanke var att jag slarvat med styrketräningen.

Eller kanske sprungit för mycket den senaste tiden..? Fel löparskor? Men…eftersom jag brukar föra dagbok över hur kroppen känns varje dag kunde jag snabbt bläddra tillbaka i tiden och se ett mönster. Denna molande smärta koncentrerad till mellangärdet återkom med stor regelbundenhet, närmare bestämt var 28:e dag…

Ägglossning! Gah! Jag som redan med hjälp av dagboken konstaterat att jag dagarna före mens har drabbats av en liknande, fast ännu mer intensiv smärta i samma område. Så nu har jag alltså garanterat två smärtperioder att se fram emot varje månad, tjohooo… Har ju knappt upplevt detta tidigare eftersom jag har ätit hormoner i form av p-piller under större delen av mitt vuxna liv. Men hade jag haft det så här tidigare hade jag helt klart pratat om det och sökt hjälp.

Frågan är varför man inte hör eller läser mer om det här? Och då särskilt kopplat till träning. För den här smärtan är så massiv att jag helt tappar energin i min träning, känner mig ”svajig” och har svårt att koncentrera mig på det jag håller på med. Har jag letat på fel ställen? Är det tabu att prata om mens i träningskretsar? Eller är det rentav så att det ofta är så att löptränande kvinnor inte har någon mens?

Tillbaka till mina egna problem. Är sjukt less på hormoner och läkare som inte vill/kan se hela människan utan enbart behandlar (läs: trycker ner) symptomen. Nu är det så många som har talat sig varma för Jenny Koos och andra yrkesverksamma med liknande, funktionsmedicinsk inriktning att det nog är dit jag kommer att söka mig. Det låter nämligen vettigt att min svåra, mensrelaterade värk beror på obalanser i kroppen. Borde jag kanske äta annorlunda, har jag brist på något, är jag för stressad – svårt att avgöra själv eftersom man ju som bekant sällan är särskilt bra på att se objektivt på sig själv. Så ett gäng tester tror jag hade varit toppen.

Vänta, nu vet jag! Att jag sällan läser om det här är nog för att de flesta löptränande kvinnorna jag följer i sociala medier eller läser om sällan är över 35 år. Någon enstaka har passerat 40, men majoriteten är runt 30. Och även om jag (oftast) inte känner mig en dag äldre än 20 och Garmin tycker att jag har konditionsålder som en 20-åring så har ju denna kropp ändå existerat liiite längre. Kan det vara så att många kvinnor som börjar få besvär med tilltagande PMS kanske slutar att träna på grund av just smärta, eventuellt ihop med ökad livsstress?

Bara spekulerar här. Ett väldigt intressant ämne detta, inser att jag bara har skrapat på ytan… Kom gärna med era egna funderingar i ämnet. Gissar att några av er läsare inte heller ”längre är 20”? 😉 

Skriver som jag har gjort någon gång tidigare när jag varit inne på liknande saker: Alla mina manliga läsare (för jag vet att ni är några stycken) kan kanske sluta läsa här. Eller så kan ni fortsätta och kanske lära er lite mer om era eventuella systrar/mammor/fruar/flickvänner etc… 😉

För nu känner jag att jag bara måste skriva av mig om en sak som stör mig sjukt mycket. Som helt suger musten ur mig några dagar varje månad, förvandlar min kropp till sirap och gör mig sur och irriterad. Pratar såklart om mensvärk. Värst av allt är de där fem-sex dagarna med en jobbig smärta som strålar ut från livmodern och sitter som ett bälte runt kroppen. Det värker rejält i ryggslutet och det är bara varm vetekudde på magen och några Ipren om dagen som lindrar eländet en aning. Det funkar ganska okej att träna, men att försöka ta i är bara att glömma. Får helt enkelt acceptera sirapsben och kraftigt nedsatt energi den där veckan varje månad, tror jag.

Innan jag blev opererad för mitt myom före jul i fjol var det ännu värre, då blödde det ju dessutom nästan hela tiden och värken höll i sig mycket längre. Så här i backspegeln fattar jag inte hur jag orkade kämpa på med min träning trots allt det där. Jag var ju som en zombie. Nu är det betydligt bättre, blödningarna har minskat rejält och jag orkar träna nästan så mycket som jag vill. Men den där mensvärken som vägrar ge med sig alltså…suck!

Tänker också på att säkerligen fler kvinnor än jag lider av det här? Men jag hör sällan eller aldrig någon prata om det här, det verkar vara ett tabubelagt ämne. Och när jag intervjuar elitidrottare är det ingen hittills som har tagit hänsyn till var i sin menscykel man befinner sig när man bestämmer träningsupplägg. Vad beror det på..? Hur som helst. Jag vägrar vara tyst om det här, jag tänker fortsätta att prata om det för att ingen ska behöva känna att det är tabu. Tvärtom! Och tänk så mycket roligare liv extremt många kvinnor skulle ha om man bara vågade låta detta ämne bli mer accepterat att prata om. Är verkligen hormoner det enda som fungerar? Känns så fel att vi ska behöva peta i oss hormoner för att tämja trilskande kroppar.

Kan i svaga stunder bli så avis på alla män som slipper det här. Varför är det så många av oss kvinnor som ska behöva dras med detta elände. Visst, spiral eller andra typer av hormoner har jag fått tips om, men vägrar äta p-piller igen efter att ha använt dem i nästan 30 år. Faktum är att jag som sagt är trött på att behöva ta hormoner överhuvudtaget, finns det ingen annan lösning? Och tycker ni att er mensvärk blir värre med åren? Jag har ju inget att jämföra med direkt eftersom jag ju som sagt har ätit p-piller i stort sett hela mitt vuxna liv. Någon som har något klokt inspel här? Tar emot alla tips…

Varma kramar från soffan med vetekudden på magen…

Foto bilden ovan: Jonas Hansen

Jag har fått testa Flowpillow Heat, Sveriges populäraste massagekudde som påskyndar din återhämtning och har visat sig vara effektiv vid en rad olika löparbesvär. Så här tyckte jag om den!

Det borde vara lika självklart för en löpare som att lämna in bilen på service, men det är det tyvärr inte. Jag är inget undantag. Det jag pratar om är förstås massage. I bästa fall går jag på idrottsmassage 2-3 gånger per år, men oftast mer sällan än så. Samtidigt känner jag ju tydligt att jag verkligen skulle behöva massage oftare, mer än någonsin nu när man inte är 20 längre. Jag tror nämligen att de flesta av er som läser det här upplever att kroppen känns stelare och mer ”trögstartad” idag än för säg 10-20 år sedan.

Men de goda nyheterna är att det inte alls behöver vara så. Flowpillow Heat från svenska Flowlife anses av många vara marknadens bästa komplement till mänskliga behandlingar och jag kan bara instämma. Och då ska jag villigt erkänna att jag var rätt skeptisk inledningsvis, jag vet ju hur sällan jag fick till egenmassage med foamroller. Jag tror att det största problemet med foamrollern var att den krävde en aktiv insats av mig, något som jag inte riktigt orkade med efter en intensiv dag med jobb, träning och jakt av litet, aktivt barn.

Så det var fantastiskt att kunna hänga Flowpillow Heat på stolsryggen och luta sig tillbaka. Eller sätta sig på yogamattan och lägga upp vaderna på massagekudden. Och så vidare. Det blir en perfekt kombination av avkoppling och återhämtning. Du kan välja mellan tre olika hastigheter, så att du kan få allt från rejäl, snabb sportmassage till långsammare triggerpunktsbehandling. Kan avslöja att till och med en hardcoreperson som min kära poddkollega Malin Ewerlöf tyckte att den snabbaste hastigheten var rätt så plågsam. Då fattar ni vilken kapacitet den här produkten sitter inne på! 😉

Jag upplever att den ”kramar runt” musklerna på ett riktigt bra sätt. Nej, det är inte jätteskönt hela tiden – men ”gott ont”. Det känns verkligen att behandlingen är effektiv och det är som sagt underbart att bara kunna luta sig tillbaka i sängen, i soffan, på golvet eller var du nu vill vara och låta massagekudden göra jobbet. Infravärmen (som går att stänga av) gör också behandlingen mer effektiv. Den drivs förresten av uppladdningsbara batterier så att du slipper sladdtrassel. Älskar du löpning och vill få bästa möjliga återhämtning så rekommenderar jag verkligen att du slår till på en Flowpillow Heat.

Kan nog faktiskt inte hitta några nackdelar med den. Eller tja, det skulle väl vara priset då. Men med tanke på hur segt det kan vara med onödiga skador och oändlig rehab så är det ändå en bra investering. Priset är ungefär i nivå med ett par bra löparskor och just nu kan du dessutom köpa Flowpillow Heat till kampanjpris. Och du, det är inte bara löpare som har användning av den här smarta manicken. Trötta kontorsmuskler gör den också underverk med – fråga bara min sambo!

Här shoppar du Flowpillow Heat!

Fler som har testat eller kanske blev sugna på att testa? 

Foto bilderna ovan: Jonas Hansen

Har loppet du tränat till så länge ställts in eller skjutits på framtiden? Brottas du med sviktande träningsmotivation när dina träningsmål försvinner? Och hur bra för immunförsvaret är det egentligen att träna hårt?

Coronapandemin har vänt upp och ner på tillvaron för många av oss som älskar att springa. I många länder får man inte ens springa utomhus just nu. Dagligen pumpas alla möjliga vinklar på virusutbrottet ut till oss i media, men jag har saknat vettig information till oss som tränar ofta. Därför har jag gjort ett extrainsatt avsnitt av Maratonpodden, där jag fokuserar på att just förmedla kunskap, inspiration och förhoppningsvis lite pepp till dig som gillar att springa.

Avsnittet är indelat i två delar. Den ena handlar om immunförsvaret, hur det fungerar och hur vi med hjälp av kost, eventuella kosttillskott, sömn och anpassad träning kan hålla det så starkt som möjligt. Jag ställer också frågan om det ens går att ”boosta” immunförsvaret – en del sakkunniga menar ju att det inte går. Till min hjälp här har jag Peter Martin, läkare och en av landets främsta företrädare för så kallad funktionsmedicin, en medicinsk inriktning där man identifierar och behandlar de bakomliggande orsakerna till ohälsa. Tilläggas bör att intresset för funktionsmedicin på senare tid har ökat dramatiskt och många ser det som det nya, medicinska paradigmet.

I den andra delen diskuterar jag virusutbrottets effekter på oss träningsmänniskor ur ett idrottspsykologiskt perspektiv. Till min hjälp här har jag Göran Kenttä, idrottspsykolog vid GIH som har arbetat med flera av våra främsta elitidrottare. Vi tar bland annat upp hur man kan anpassa sin träning när ens träningsmål tillfälligt har försvunnit – och kommer faktiskt också in på en rad viktiga och bra lärdomar som den här situationen kan lära oss och som vi kan ha nytta av i vår träning framåt, oavsett om vi är elit eller motionär.

Lyssna direkt i spelaren nedan eller i poddapparna. Hoppas att du gillar avsnittet! Hör gärna av dig och berätta vad du tyckte om det!

Foto bilden ovan: Jonas Hansen

Ett nytt avsnitt av Maratonpodden finns ute! Och redan några timmar efter släpp har jag fått oerhört fin respons. Inte så konstigt egentligen, med tanke på vilken grymt inspirerande människa och löpare hon är, Sofia Norgren!

När Sofia sprang i mål på sin första halvmara 2014 började hon se suddigt på ena ögat. Hon trodde då att det berodde på att hon hade tagit ut sig under loppet, men när det hade gått några dagar utan att suddigheten visade några tecken på att avta sökte hon läkarvård. Det visade sig att hon hade drabbats av MS, multipel skleros som är en allvarlig neurologisk sjukdom.

2019 sprang Sofia i mål som snabbaste dam från Dalarna på Stockholm Marathon, hon kallar träningen för sin andra medicin vid sidan om bromsmedicinerna och i år har hon siktet inställt på bland annat Boston Marathon och hennes tränare är ingen mindre än Sveriges maratonguru Anders Szalkai. Ett inspirerande samtal om beslutsamhet, järnvilja och en gränslös passion för löpningen. Det här vill du inte missa! Lyssna i poddapparna eller direkt i spelaren nedan och låt dig inspireras!

Kram och trevlig helg!

Foto bilderna ovan: Erik Flyg

Säg hej till kontorets nya snackisar! Hur coola är inte skrivbordscykeln och gåbandet!?

Perfekt för oss löpare att öka blodcirkulationen i kroppen och på så sätt påskynda återhämtningen och skapa bästa möjliga förutsättningar för nästa pass! Att köra kontorsfys några gånger om dagen är ett superbra sätt att hålla sig pigg och fokuserad – och som sagt redo för nästa pass 👌🏼😉🏃🏽‍♀️ Här är förslag på upplägg:

✔️ 1 minut skrivbordscykel
✔️ 1 minut knäböj på balansplatta
✔️ 1 minut gåband

Gör så många varv du vill, den bästa vardagsmotionen är den som blir av! 💪🏼 Och blev du nyfiken på produkterna i klippet så hittar du dem på www.ajprodukter.se.

👉🏼 Just nu får du dessutom 15 % rabatt på hela sortimentet med koden PETRA (gäller t o m 15/3 2020), så passa på att uppdatera kontoret med grymma, aktiva produkter! 😃Kolla in utbudet och shoppa här!.

I flera avsnitt av vår löparpodd Ewerlöf & Månström har min programledarkollega Malin Ewerlöf talat sig varm för den gröna supersmoothie som hon gör i stort sett varje morgon. Bland annat i det senaste avsnittet.

Perfekt för att enkelt få i sig en massa viktiga fibrer, mineraler och vitaminer – inte minst så här i vabruari. Har själv varit tokförkyld i en vecka och har hunnit dra i mig MÅNGA glas av den. Fler av er som lyssnar har hört av sig och önskar receptet på smoothien, så här kommer det:

Hacka och skär mindre bitar av olika grönsaker, till exempel:

Paprika, morot, grönkål, svartkål, selleri, spenat, broccoli eller vad du har hemma och gillar.
Tillsätt ett hackat äpple
Skala och skär en citron i mindre bitar
Skala och hacka en ordentlig bit ingefära, tillsätt eventuellt en bit färsk gurkmeja
Lägg i frysta hallon
Fyll upp ca halva blendern med apelsinjuice

Mixa ordentligt. Klart!

…och som en bonus kommer här receptet på min egen favorit, Piggelindrinken (bild nedan):

(1 rejält glas eller 2 ganska stora glas)

1 msk Risenta sojamjöl
1 dl fryst mango
½ banan
1/4 gurka
1 kiwi
1 apelsin
1-2 tsk färsk ingefära
En skvätt limesaft
Ev lite vatten eller juice

Att toppa med:

Risenta kokosflakes

Gör så här:

1. Dela frukten i mindre bitar.
2. Mixa alla ingredienser släta.
3. Späd med vatten eller valfri juice om du vill.
4. Toppa med kokosflakes.

Foto bilderna ovan: Petra Månström

Vet inte riktigt hur jag ska börja det här inlägget. Det är så mycket jag vill få ur mig. Så det är väl lika bra att bara börja, så får vi se vart det här tar vägen…

Spelade in podd tidigare idag, något jag verkligen älskar att göra. Men det som var mindre bra är att jag har fått någon slags virusinfektion i halsen som har satt sig på stämbanden. Hade panik igår kväll och i förmiddags. Visste att det inte skulle gå att ställa in idag, då det var en gäst som inte bodde i stan och som har bokat biljetter, hotell och annat just för vår intervju idag. Vi skulle dessutom ta tillfället i akt och spela in två avsnitt på raken. En jättebra idé förstås, om jag hade varit frisk. Men nu växte som sagt paniken och jag oroade mig för hur det här skulle gå. För som egenföretagare ska det mycket till innan man sjukskriver sig. Det krävs typ sjukhusinläggning, knappt ens det. Beklagar mig verkligen inte, jag har själv valt det här livet. Vill mer bara förklara hur verkligheten är.

Kom till studion och första avsnittet gick helt okej att spela in. Men en bit in i avsnitt två började det klia i halsen. Det kliade helt sjukt mycket! Fick tårar i ögonen, panik och tvingades rusa ut i korridoren och ”hosta färdigt” ett antal gånger. Stackars intervjuperson, säger jag bara. Om han klarar sig trots att ha bombarderats av mina baciller i två timmar så blir jag galet imponerad!

”Hur mår du egentligen? Du är väldigt stressad, eller hur? Det kanske är dags att börja varva ner lite?” 

Orden kommer från gästen och han tittar mig rakt in i ögonen när han säger det. Och ja, visst har han ju rätt. Men varva ner, hur gör man det? Dagarna är ju fyllda av måsten: sköta företaget, fixa gäster till podden, svara på mejl, göra i ordning avtal, ragga nya samarbeten samt skicka statistik på tidigare… Visst hade det varit toppen med en assistent, men då ökar utgifterna markant och dessutom vet jag inte riktigt vilka olika arbetsuppgifter en assistent skulle ha… Sedan har jag ju min familj inklusive en mamma som nyligen förlorat sin livskamrat. Och träningen vill jag ju hinna med, utan den fungerar ingenting. Hur kan folk tycka att man surfar fram på en räkmacka? Att man typ är ”ledig” på dagarna..?

Tankarna flyger genom skallen i ljusets hastighet. Så många måsten, så mycket som är roligt men som sammantaget blir för mycket. Särskilt när virus attackerar kroppen och försätter mig i undantagstillstånd. Dra utomlands, någonstans till solen och värmen, och bo där några månader är en tanke som har slagit mig. Men just ja…jag har ju sambo med fast jobb här i stan. Son som har kompisar han inte vill lämna. Och en mamma som nog inte skulle gilla att jag bara drog iväg. Jag är typ fast, mer eller mindre. Älskar min familj, men utan tvekan har allt ett pris. På gott och ont. Man kan inte bara dra…

Så många måsten, så mycket som är roligt men som sammantaget blir för mycket. Känner mig spänd i nacke och axlar, stressad över alla tankar som ständigt attackerar. Att som jag dessutom vara högkänslig ovanpå alltihop är hur kasst som helst. Det känns som att varenda por i min kropp suger in ångesten och stresskänslorna. Folk säger åt mig att sluta stressa, att varva ner. Men HUR? Kan någon tala om det för mig? Snälla..?

Nu blir det Netflix och en rejäl skopa Ben & Jerry’s. Sonen har somnat och sambon lagar mat i köket. Just för stunden har axlarna åkt ner en bit. Håller tummarna för att det lättar snart…

Foto bilden ovan: Evelina Sigetty

Tröttnat på att ständigt få träningen saboterad av förkylningar som aldrig vill gå över? Har du kanske mer än en gång tvingats ställa in planerade lopp på grund av hosta, feber och snorig näsa? Då ska du läsa detta!

1. Du tar upp träningen för tidigt
En klassiker som de flesta har gjort sig skyldig till. Det är ju så kul att springa och du har ju tvingats vila så länge, lika bra att ”springa bort” det sista av den eländiga förkylningen. Men ledsen, det går inte. Det enda som med största sannolikhet kommer att hända är att du snart insjuknar igen eftersom ditt immunförsvar redan är försvagat. Det absolut värsta du kan göra är att köra ett tufft pass det första du gör, det näst värsta är att springa överhuvudtaget innan feber och hosta är borta. Lätt snorig näsa är klurigare, där får din egen känsla avgöra. Men du: promenader i frisk luft funkar alltid! Och påskyndar faktiskt tillfrisknandet.

2. Du tränar för hårt
Den totala belastningen på din kropp och ditt psyke är summan av jobb, stress, sömn, eventuell relation, träning med mera. Tränar du hårdare måste du alltså ”offra” andra delar din livsekvation för att återhämtningen inte ska bli lidande. Som till exempel att lägga mer tid på sömn, planering av maten och så vidare. Förkylningar som aldrig tar slut är ofta ett tydligt tecken på att du har misslyckats med att balansera dina olika pusselbitar i livet.

3. Du får i dig för lite energi och näring
För att kroppen ska kunna återhämta sig på ett bra sätt behöver du återföra den energi du har förbrukat under träningen. Energiminus under längre tid brukar ofta resultera i såväl sämre återhämtning som uteblivna resultat. Och ständiga förkylningar. Förutom själva energin, glöm inte heller att se till att du får i dig tillräckligt med näringsämnen som proteiner, kolhydrater, fett, fiber, vitaminer och mineraler. Magnesium är till exempel ett ämne som förbrukas i stor mängd vid träning men också vid stress och något jag märker hjälper mig att hålla mig hyfsat skonad från förkylningar.

4. Du äter för lite frukt och grönt
Hänger delvis ihop med punkt 3, men tål att upprepas. Personligen är jag inte alls bra på det här med frukt och grönsaker, det måste jag jobba med aktivt för att inte glömma. Smoothies är ett smart sätt att smidigt få i sig frukt och grönt! För vuxna och barn över tio år är det bra att äta cirka 500 gram frukt och grönt varje dag, ungefär hälften frukt och hälften grönsaker. En dagsranson kan vara tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Det är bra om hälften av grönsakerna är grova, som morötter, broccoli och vitkål.

5. Du sover inte tillräckligt
Hur ofta har vi inte hört kända personer säga att de klarar sig på väldigt lite sömn? Ja, vad ska man säga. Hur mår de där personerna om säg tio, femton år? Någon som har kollat? Förmodligen inte jättebra, gissar jag. För sömnen är extremt viktig, särskilt för oss som tränar mycket och gärna vill utvecklas. Känner du att du måste gå upp supertidigt för att hinna träna? Eller klämmer du in ett pass sent på kvällen, fast du egentligen skulle vilja sova? Fundera på hur mycket de där ”i ren desperation inklämda passen” egentligen tillför. Är det värt priset du kanske får betala i form av ständiga förkylningar eller en konstant stress för kroppen som på sikt kan leda till andra sjukdomar? Värt att tänka på i alla fall. Och det går att göra mycket för att öka kvalitén på sömnen också: bort med mobiltelefonen, sova i svalt rum, använda tyngdtäcke (fungerar mycket bra för många), ha tillräckligt stor säng för att tvingas till konstig sovställning på grund av eventuella småbarn i sängen. Och så vidare 😉

Varmt lycka till! Och har du fler tips, kommentera gärna!

Foto bilderna ovan: Jonas Hansen

Gillar du att baka eller kanske söta kaffet, men vill inte få i dig onödigt socker? Då vill jag tipsa om ett gäng grymt bra produkter från Nick’s!

Det ska sägas med på en gång: att jag försöker minska på sockret i min vardag har inget att göra med att jag jagar kalorier. Tvärtom, eftersom jag lever ett aktivt liv och tränar mycket behöver jag få i mig ordentligt med kalorier varje dag. Anledningen till att jag vill få bort onödigt socker är effekten som sockret har på hälsan.

Vill inte komma med någon skrämselpropaganda, utan konstaterar bara att jag mår så mycket bättre när jag skär ner på raffinerat, vitt socker till vardags. Men samtidigt gillar jag ju söta smaker. Och då finns det ett gäng grymma produkter från Nick’s som jag gärna vill tipsa om.

Nick’s Use like sugar (bilden ovan) är en sockerersättare för till exempel matlagning och bakning. Den består av en mix av erytritol, xylitol och steviolglykosider och du doserar det på exakt samma sätt som vanligt socker.

Sedan har vi Nick’s Fiber Syrup och Nick’s Fiber Syrup with honey flavor. Perfekta på frukostyoghurten, pannkakorna eller för att söta kaffe eller te. Att förpackningarna är så snygga och färgglada att man gärna har dem framme som en inredningsdetalj är ett extra plus!

Jag vill också passa på att tipsa om Nick’s grymma receptbank med en massa härliga recept, kika gärna in där! Och här är ett tidigare inlägg där jag skriver mer om min syn på olika sötningsmedel och varför jag föredrar dem som Nick’s använder i sina produkter.

Hur tänker du kring socker? Berätta gärna! Och kul också om du som har testat någon av produkterna här i inlägget vill berätta om vad du tyckte!