Prag Marathon

”Try something even harder, do an Ironman!” Skylten vid en monter på maratonexpot i Prag förra veckan tog ärligt talat nästan knäcken på mig.

Här har jag tränat fokuserat i ett halvår med maran som mål och så får jag veta att jag inte är ”hård” nog… Wtf!?Förhoppningsvis var det skrivet med glimten i ögat och i syfte att få folk att bli provocerade och stanna upp. Men jag känner ändå att marans coolhetsfaktor har dalat lite de senaste åren. Vadå maraton? 4,2 mil kan väl vem som helst klara av? Lägg på en rejäl dos simning och cykling så snackar vi! Och ska man ”räknas” som löpare så är det ultradistans, stenhårda hinderbanelopp eller vertikala bergsmaraton som gäller, inget annat.

Allt detta samtidigt som man ska hinna med familjen, vännerna och gärna lite navelpetartid i soffan också. Inte undra på att folk går in i väggen och känner sig misslyckade. Och att, ännu värre, folk kanske stannar kvar i soffan och äter chips eftersom det ändå inte är någon idé att börja träna. För ska det man gör ”räknas” är ju kraven skyhöga, nästintill ouppnåeliga.

Låter jag som en bitter gamling? Det bjuder jag på. Mitt budskap är att tveka aldrig någonsin på om det du gör är coolt/hårt/trendigt/plågsamt nog. Det är inte andra som bestämmer det utan bara du själv. Och en sak är säker: vi är tamejfasen asgrymma alla vi som gör en insats för vår hälsa genom att röra på oss, oavsett om det är en promenad runt kvarteret, en kilometer jogg, milen, maran eller vad som helst. Amen!

Fler tankar i ämnet? Dela gärna med dig!

(Foto bilden ovan: Jonas Hansen)

Dela: