M

Sömnlös på Kungsholmen

av | nov 16, 2015 | Livet, Personlig utveckling | 2 Kommentarer

adrian2

Från tom till full av bebis. Nu sitter han där och vaggar sig själv. Overkligt är bara förnamnet. Foto: Petra Månström.


Att livet hela tiden förändras är ju inget konstigt. Men det kan förändras olika snabbt. Vissa saker märker man knappt, de bara övergår från det ena till det andra lite omärkbart så där.
Men det här med att få barn vänder verkligen upp och ner på ens tillvaro, på flera olika sätt. Direkt efter att lille Adrian hade sett dagens ljus var det ju dags att dra igång med blöjbyte och matning. Hjälp! Jag som knappt ens hållit i ett spädbarn tidigare. Kände mig ljusår efter pojkvännen som har massor med vana av barnpassning, blöjbyten, spyor, bajskonsistens och annat mysigt. Själv var jag mest livrädd. Tänk om jag tappar bebisen? Tänk om han kolar vippen i vagnen?
Hoppas det blir bättre med tiden, för just nu känner jag mig väldigt sårbar och nybörjaraktig. Fast det måste väl få vara okej det också. Alla är vi nybörjare någon gång…

Taggar

2 Kommentarer

  1. Thess

    Du är inte ensam, kände likadant. Har aldrig varit en bebismänniska men mina bebisar älskade jag!

    Svara
  2. Anna

    Exakt. Alla är nybörjare någon gång. Du kommer snart få häng på det där och jag tror alla nyblivna mammor (åtminstone med deras första barn) är livrädda att deras barn ska kola vippen för minsta lilla (vilket barnen inte gör), det kommer lugna ner sig (lite i alla fall 😉 ). Mys på med din goding och ta det som det kommer 🙂

    Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Kategorier

Arkiv

Sök

Om Petra

Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!

Maratonpodden

Senaste inläggen