– Imorgon tänkte jag köra ett långpass på 2-3 timmar på morgonen.
– Oj! Hur ofta springer du egentligen?
– En tre-fyra gånger i veckan i alla fall.
– Oj….
(Låååång tystnad…)
Minns det där så otroligt väl, hur skräckslagna flera av dejterna såg ut när det gick upp för dem att jag var löpare. Minns också hur jag funderade på hur pass öppen man vågade vara på nätdejtingsajten om sin träning. Köra med öppna kort direkt, med risken att skrämma bort 99 procent? Eller tona ner det hela och låta den eventuella dejten få upptäcka själv hur pass roligt jag tycker att det är med löpning? Sååå svårt!
Det kanske sämsta man kan göra är nog att överanalysera. Bäst att vara sig själv och hoppas att det räcker en bit på vägen. Men även om man långtifrån är någon elitlöpare så är ju träningen viktig och det är inte kul att känna dåligt samvete så fort man ger sig ut på ett pass. Vilket ju risken är om man har en partner som inte tränar överhuvudtaget och kanske inte ens vet hur det är att ha ett halvnördigt intresse för en viss hobby.
Det här med att få in sin träning i ett liv bestående av heltidsjobb, kanske en partner, barn, vänner som inte tränar, skröpliga föräldrar eller vad det nu kan vara är inte alltid helt lätt. Förr om åren trodde jag att nyckeln var en partner som också älskade träning, men nu är jag inte lika säker på det längre. Det viktigaste känner jag i alla fall är att ens närmaste förstår hur viktig träningen är. Att den är avgörande för hur man är som partner, mamma, kompis eller vad det nu kan vara.
Gjorde en mini-gallup på mina Insta Stories och där tyckte 6 av 10 att det var viktigt att ens partner gillade träning. Hur tänker du? Hur viktigt är det att din (befintliga eller potentiella) partner gillar träning? Är det viktigt att ni kan träna tillsammans t ex?
Foto bilden ovan: Luca Mara
Skrämma bort dejter genom att prata träning
Taggar
8 Kommentarer
Skicka en kommentar
Sök
Om Petra
Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!
Maratonpodden
Senaste inläggen
-
Skyddad: Din löpcoach i örat: Moneghettiintervaller
Låt mig guida dig igenom ett roligt och...
-
Isak Nyqvist om skitövningar och avsaknaden av humor i träningsbranschen
Isak Nyqvist är den personliga tränaren som på...
-
Modicförändringar, Modicklinikken och antibiotikabehandling del 3
Det här är del tre i bloggserien om behandlingen...
-
Modic typ 1 och Modicförändringar: vittnesmål från patienter
Modic typ 1, eller Modicförändringar. Så löd...
-
Spring bättre och lindra smärta naturligt med Feldenkraismetoden
”Så när jag kom upp och ställer mig så bara...
-
Vinterbad och kallbad: utrustning, tips och råd
Vinterbad, eller kallbad om du hellre vill, blir...
Min sambo tränar inte alls och jag har varit öppen från första början att ja tränar och kommer fortsätta med de för det är något jag mår bra av.
Låter klokt!
Jag har fått kommentaren ”oj då, du verkar ju ha så mycket att göra. Det skulle jag aldrig orka med”. Tack och hej tydligen. Det är viktigt för mig att partnern gillar att träna, kanske inte i samma form men det signalerar att hon bryr sig om sin hälsa och förstår att jag kommer lägga tid på min träning. Jag tror att det skulle störa mig för mycket i längden för att ha en relation med någon som inte vill/orkar/prioriterar att träna.
Inte viktigt att min partner tränar, men gör hon det är ju super! ? Man väljer själv tänker jag. Men man kanske påverkar varandra, om jag tränar så kanske hon oxå gör det.
Jag skulle ej heller utesluta en partner om hon ej drack alkohol. Man väljer själv ?
Intressant! Har helt andra erfarenheter efter ett tag på de där dejtingapparna. Väldigt många som nämner träning i första meningen och i princip har det som enda intresse, presenterar sig med ”jag vill ha en tjej som jag kan träna med”. Visst vore det kul med någon som håller på med idrott på något vis. Jag tränar själv 5-6 gånger i veckan (i och för sig kanske just för att jag är singel och har tid) och brinner mycket för det. Annat är dock viktigare för mig. Att man har något utbyte av varandra på ett intellektuellt plan, kan diskutera och reflektera tillsammans om annat än hur tungt nån lyfte eller hur fort nån sprang. Upplever det som att flera som finns ute på singelmarknaden just nu identifierar sig totalt med sin träning eller eventuellt (om de har nån cool engelsk titel) sitt jobb. Tråkigt!
Inte nödvändigtvis träna tillsammans, men känns ändå bra att personen i fråga har någon typ av fysisk aktivitet/intresse. ???
Jag vill gärna träffa någon som är aktiv. Det behöver inte absolut vara träning, men många män som inte tränar är istället trötta soffpotatisar och det är inte särskilt attraktivt.
Dessutom tror jag att jag också skrämmer bort män som inte gillar träning då träningen är rätt integrerad i min vardag.
Jag tänker att jag inte är så värst brydd över om min partner gillar att träna, det viktigaste är att han inte försöker hindra mig att göra det 🙂 Att han tycker om att vara utomhus och göra grejer är viktigare (allt från tältnätter till att påta i trädgården). Nu blir det lite som det blir ändå med träningen under småbarnsåren, lite här och där och kanske inte så mycket kontinuitet, men jag håller hoppet levande! 😀