I senaste numret av magasin Spring berättar Cafés modechef Daniel Lindström om hur löpningen räddade honom i samband med hans skilsmässa.

I senaste numret av magasin Spring berättar Cafés modechef Daniel Lindström om hur löpningen räddade honom i samband med hans skilsmässa.

När det krisar privat kan löpningen faktiskt vara livsavgörande. Det låter kanske väl dramatiskt, men vi är många som kan intyga att det stämmer. Till exempel tidningen Cafés modechef Daniel Lindström, som i intervjuer har berättat om hur löpningen dämpade ångesten i samband med hans separation. För egen del har löpningen räddat mig flera gånger, dragit upp mig på banan igen när allt har känts hopplöst.

Att syssla med något som ger frisk luft, endorfiner och ett allmänt välmående är ovärderligt när det blåser snålt på det privata planet. Minns alla de gånger då jag med tårar i ögonen har kört intervaller på Västerbron eller ett rejält långpass i skogen – och kommit hem i en helt annan sinnesstämning än när jag gav mig iväg.

I fjol hade jag en riktig dipp runt midsommar. Det är ju den där helgen då alla ska sitta ute i skärgården, ha blomsterkrans i håret och äta midsommarbuffé i glada vänners lag. Själv har jag aldrig upplevt en sådan midsommar, för det mesta har jag bara önskat att den där eländiga helgen ska vara över. Har också avskytt alla hurtiga slentrianfrågor om vad jag ska göra just den helgen och mumlat fram något knappt hörbart som svar. Förra året kände jag verkligen att den här helgen suger, lite på samma sätt som nyårsafton. Alla som inte har planer enligt någon slags norm blir utanför och mår dåligt.

I fjol sprang min kompis Mia (vänster) och jag Jämtlandstriangeln på midsommardagen. I mitten Christine Hägglund, som har sprungit längs svenska fjällkedjan från norr till söder. Foto: Privat.

I fjol sprang min kompis Mia (vänster) och jag Jämtlandstriangeln på midsommardagen. I mitten Christine Hägglund, som har sprungit längs svenska fjällkedjan från norr till söder. Foto: Privat.

Men istället för att sitta hemma och deppa ihop bestämde jag mig för att göra något vettigt. Så jag och min kompis Mia drog iväg norrut, till Storulvån, för att delta i deras midsommarhelg med temat fjällöpning. Upplägget var att bo på fjällstationen, njuta av den goda maten och göra löpturer på dagarna. Höjdpunkten var när vi på midsommardagen, i ymnigt snöfall, sprang Jämtlandstriangeln. Nu kom vi inte hela vägen fram till Blåhammaren eftersom ryktet sade att det låg meterdjup snö däruppe, men vi skrapade ändå ihop lite över 42 km. Med andra ord ett riktigt bra träningspass inför Swissalpine Marathon som väntade mig månaden senare.

Mixen av fjälluft, fysisk aktivitet, sköna människor och god mat fick mig att för några dagar glömma deppen på det privata planet. Och när jag kom hem var min sinnesstämning mycket bättre. Saker och ting kändes inte längre hopplösa utan hanterbara.

Så till er som liksom jag har blandade känslor inför storhelger som midsommar vill jag helt enkelt säga att underskatta inte vad lite fysisk aktivitet, miljöombyte och god mat kan göra. Helt klart värt att prova. Ta hand om dig och dina känslor i midsommar!

Share: