M

Japp, precis så här "onyttigt" tänker jag äta!

av | maj 7, 2016 | Blogginlägg | 3 Kommentarer

trdlo

Har man haft ätstörningar och sedan blivit frisk så är ens förhållande till mat ändå inte helt enkelt. Jag har en del grejor som jag vet triggar mig och dit hör så kallad ”nyttig mat”.

Eftersom jag en gång i tiden levde på sånt som var fettsnålt, sockerfritt och kalorisnålt så ser jag rött när jag ser de där produkterna numera. Jag tycker att jag äter en överlag vettig kost men är inte på något sätt något hälsofreak. Här i Prag har jag till exempel njutit av god öl och tjeckisk välkryddad korv med grovkornig senap och ett rejält lass surkål.

Jag har ätit banana split och ”trdlo” (en helt underbar vanilj- och kaneldoftande brödrulle som man kan få fylld med till exempel vispgrädde, Nutella eller glass. Nyttigt? Nej! Gott? Ja! Jag äter långtifrån sådan mat som jag beskrev ovan dagligen, men jag är heller inte rädd för att äta gott. Och ”gott” för mig kan vara både glass, godis men också sallader och sådant som hälsoivrare kallar ”hälsosamt”.

kolhydratladda1

När jag tidigare idag postade en bild på mig och pojkvännen när vi avnjöt varsin ”trdlo” på Facebook igår så var det någon som påpekade att det där ser ju inte särskilt nyttigt ut. Nej, absolut inte. Men vet ni vad? Jag bryr mig inte! Jag tror inte på späkning, jag tror inte på att aldrig kunna äta så kallad ”onyttig” mat om man nu är sugen på det.

Visst, har man problem med övervikt eller vet med sig att man är känslig för till exempel socker – då kan det finnas anledning att hålla lite koll på vad man stoppar i sig. Men annars: vem kommer att tacka dig för att du förbjöd dig själv den där glassen eller den där godispåsen? Knappast någon. Tränar man regelbundet och inte överäter, utan helt enkelt äter när man är hungrig, då brukar kroppen reglera det där med vikt av sig själv.

Det var det jag hade på hjärtat idag, nu ska jag iväg och pastaladda inför imorgon bitti! Ha en fin kväll!

(Bilden högst upp föreställer sk ”trdlo”, som jag åt igår. Bilden nertill visar den underbart goda frukt- och grönsaksjuiven som jag avnjöt tidigare idag!)

Taggar

3 Kommentarer

  1. Chatrine

    Härlig inställning som jag misstänker inte har kommit av sig själv. Jag uppskattar dina inlägg om mat och tankar runt dem. Jag har själv inte haft ätstörningar men i min roll som coach och beteendevetare möter jag ju personer som har det. Dina raka tydliga inlägg väcker som vanligt både en känsla av aha och funderingar kring hur en kommer ur det. Jag kan ha missat och du redan skrivit om det men det vore intressant att få läsa hur du bröt dig ur dina ätstörningar.

    Svara
  2. linda camitz

    Hej! Mycket sunda åsikter du har! Ett maraton kräver dessutom en hel energi och då är det bra om kroppen är lite uppladdad, med tex. En god öl. Förstår inte vad alla pekpinnar kommer ifrån, kanske någon med dåligt samvete. Lycka till på mara:n!

    Hälsningar linda

    Svara
  3. Sigurd

    Jag begagnar mig för egen personlig räkning inte av
    Racebook och liknande, och har därmed ingen annan
    synpunkt på den s.k. onyttiga bilden än den generella
    att så länge du och pojkvännen såg typ nyttiga ut
    tillsammans så – what the heck! – keep eating/pos(t)ing together!

    Svara

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Kategorier

Arkiv

Sök

Om Petra

Jag heter Petra Månström och är journalist och löpcoach. Du behöver inte springa jättefort, lyfta tungt eller prestera på något sätt för att läsa min blogg. Den vänder sig nämligen till helt vanliga människor som kämpar med att få vardagen att gå ihop. Ibland hinner vi träna, ibland prioriterar vi annat. Men vi är alla livsnjutare som tränar för att leva – inte tvärtom. Varmt välkommen hit!

Maratonpodden

Senaste inläggen