Aruba

Då har jag äntligen hittat en stund för att sitta ner och blogga. Det har varit fullt ös här på Aruba, där jag befinner mig nu. Gårdagens halvmara sitter fortfarande kvar i kroppen, känner mig fortfarande lite yr och svag.

Den där klassiska ”race storyn” i romanlängd kommer inom kort, måste bara få smälta gårdagen en aning. Men jag ville bara kika in och skriva några ord. Kände mig peppad och stark i kroppen när jag landade här, men sedan följde några dagar med magproblem och jag lyckades tydligen inte kompensera ordentligt för vätskebristen som uppstod då.

Aruba Aruba

Direkt efter att startskottet gick insåg jag att det här skulle bli extremt tufft. Ett lopp, då man ju dessutom har vilat några dagar för att ladda, brukar ju gå hyfsat lätt åtminstone inledningsvis. Men igår var det tungt och segt från start och det var väldigt jobbigt att hantera mentalt. Är väldigt stolt över mig själv att jag ändå lyckades ta mig i mål, jag hade bara finishermedaljen för ögonen och såg till att ta det extra lugnt för att inte tuppa av på vägen.

Det bästa av allt var att få krama om familjen i mål! Och tänka att ”Jäklar, jag har sprungit Aruba Halvmaraton i 30-gradig värme och skyhög luftfuktighet! Jag är grym!”. Fortsättning följer, som sagt! Stor kram från oss!

Foto bilderna ovan: Jonas Hansen

Dela: