Minilöparskor från New Balance. Huuuur söööööta? 😉
”Inte en till bebisgalge – NU avföljer jag!”
”Har hon inget annat att skriva om än sina barn?”
”Jaha, nu skriver hon om barnsängar också. Kan man dubbelavfölja?”
Ovanstående är jag för inte så länge sedan. Typ nio månader kanske. Bebisar fanns inte på världskartan för mig, det enda som gällde var jobbet, träningen och så lite familj på ett hörn. Men familjedelen tog inte särskilt mycket tid, det var träning och jobb som jag prioriterade högst. Absolut inget fel i det, jag led inte på något sätt. Men så kom nyheten om att det fanns en bulle i ugnen och sakta men säkert började jag intressera mig för barnprylar. Kunde gråta en skvätt när jag såg ett par riktigt söta bebistofflor och det värkte i det blivande mammahjärtat när minilöparskor för bebisar dök upp i Instagramflödet.
LÄS OCKSÅ: 5 anledningar till din träningsdipp
Efter påtryckningar från bekanta lade jag till och med ut någon bild på mig där den begynnande gravidmagen syntes, fast jag hade lovat mig själv att ALDRIG lägga ut sådant trams i sociala medier. Men jag var ju ändå stolt på något vis, över det som pågick i kroppen. Att ett nytt liv växte fram därinne. Oerhört häftigt och ofattbart. Och självklart ointressant för många av mina följare som avföljde. Noterade trenden: lade jag ut något neutralt träningsbetonat hände inget särskilt med följarskaran, men om jag instagrammade något bebisrelaterat så försvann genast ett tiotal följare. Sedan tillkom ju såklart nya, men det var verkligen fascinerande det där med avföljandet. Kunde riktigt se framför mig hur folk reagerade som jag gjorde för mindre än nio månader sedan och genast tryckte på ”Avfölj” för minsta lilla bebisgrej.
LÄS OCKSÅ: ”Så där ser man väl inte ut om man springer så mycket?”
Vill inte kasta skit på någon med det här inlägget, jag fattar att bebisprylar och gravidmagar har noll intresse för de flesta som inte själva är inne i den här loopen. Men det är ändå fascinerande att få saker drar fingret till avföljaknappen som just de här ämnena. Min ambition är ju såklart att komma igång med löpträningen igen så snart kroppen vill, jag längtar verkligen ihjäl mig till den stunden då jag får snöra på skorna och springa iväg. Kanske med en löparvagn framför mig – får se hur många som avföljer då…
Önskar dig en fin fredag!
Liks,avfölja m. m finns ej i min
Värld begränsar mig till denna blogg
Är nog en av få plus 55 gubbar som
Åker till Rom nästa vecka
Gärna babyprylar för mig
Happy weekend
Kjell, Rom låter helt underbart! Njut! Ha en fin helg!
Tack vår son
Föddes två v
För tidigt i nov -97
Han är med till Rom
Kanske ni får en
Novemberknatte ?
Ja, det kan det nog bli. Bebben är beräknad i november i alla fall 🙂
Jag började följa dig iom ultralöpning etc. Att folk avföljer har nog knappast med babyprylarna att göra. Jag har själv tänkt på att avfölja på FB och anledningen är att jag tycker tonen har ändrats – plötsligt är det som att du hittar allt att försvara dig emot – du hittar allt som folk kan tänkas störa sig på med dig och det skriver du en, ursäkta, gnällig ”artikel” om – som det ofta känns som det bara äger rum i ditt huvud och inte i verkligheten.. Jaha, vad stör sig folk på idag då?, undrar man lite när du har lagt upp ett nytt inlägg.
Du vill få det att låta som att ALLA stör sig på dig för att du tränar trots graviditet och du är offer för än det ena än det andra – folk lyfter inte på rumpan på t-banan, du är för tjock (Så där ser man väl inte ut om man springer så mycket?”), för kissnödig, soffliggarnas (andras) dåliga ursäkter, ”5 anledningar till din träningsdipp”, råden ingen gravid vill ha… etc Kolla tillbaka i flödet får du se. Inte precis positivt – du kunde ju ha tagit ditt mission och skriva om gravidträning på ett positivt vis, om att kämpa med ätstörning, tips på träning som inte medför kissnödighet – men nej, i mitt tycke har du valt en tråkig vinkel på ”journalistiken”… Jag kanske är brutalt ärlig men det är min feedback på avföljningsproblematiken…. Du kanske vill vara en motpol till det överglättiga men att använda ”Veckorevyn-rubriker” (typ ”5 anledningar till din träningsdipp”, ) vinner inte (heller) i längden.
Använd dina kunskaper och erfarenheter istället och skriv med mer substans – då blir du intressant igen!
Hej Lisa! Tack för en ärlig kommentar, jag uppskattar det! Det är möjligt att jag har dragit på mig offerkoftan, men i så fall är det ju så här jag är (just nu). Jag har absolut inga problem med att folk väljer att avfölja, det är ju upp till var och en. Det jag däremot vet är att jag alltid vill vara sann mot mig själv och tar bara upp sådant som känns rätt för stunden. Skulle aldrig skriva om saker bara för att jag tror att det förväntas av mig, det skulle inte kännas rätt. Återigen, tack för din feedback och vi får hoppas att det finns några därute som tycker att jag fortfarande är intressant 🙂
Som gravid träningsnörd passar den här bloggen perfekt för mig just nu 🙂 Jag har en fråga till dig. När du går på spinning, brukar du stå och cykla nu då du är gravid? Jag har läst nånstans att man ska undvika att stå upp och cykla för annars kan bäckenet snedbelastas. Men det är så otroligt tråkigt att sitta genom ett spinningpass och bakdelen domnar bort!
🙂 Ja, jag brukar stå och cykla, det fungerar än så länge. Tänker att man känner sin kropp bäst själv, om något känns obehagligt eller gör ont så är det nog bäst att avstå. Håller med dig om att det är trist att sitta igenom ett pass! Dessutom blir ju magen i vägen också, när den blivit lite större.
Mmm, jag är en av dem, men jag är helt enkelt 35 år och inte happy över att vara den barnlösa singeln och då är det helt enkelt jobbigt att följa barninstakonton. Kollar dock din blogg ändå för jag gillar dig. Hoppas jag ska kunna hantera det bättre nån gång:)
Förstår dig till fullo! Har själv varit där och kräkts över barnoverload i sociala medier.
Håller med Lisa. Jag trodde att du var en förnuftig människa. Du verkade ha så bra åsikter om mycket träningsrelaterat. Men så som du skrivit om din graviditet och träning så har du sjunkit en del i mina ögon. Det är ändå något väldigt fint att få barn men du har bara fokuserat på det negativa. Nästan så att man inte tror att du vill ha barnet. Man blir faktiskt lite ledsen av att läsa dina inlägg. Vet inte riktigt varför jag ändå gör det. Hoppas väl att ditt gamla jag ska komma tillbaka.