Hur mycket hinner du med dig själv, mamma??!

vanity

Innan min son föddes kunde jag stå rätt länge framför spegeln hemma och fixa med makeup och hår. Ägnade tid åt att matcha ihop kläder och njöt av känslan att känna mig ”färdig” när jag gick ut genom dörren.

Tränade gjorde jag väldigt ofta och varje vecka hann jag med precis så många styrke- och löppass som jag hade bestämt mig för. Nu hinner jag ingenting, känns det som! Eller, visst hinner jag en del men det är nästan alltid med andan i halsen och inte lika mycket tid till eftertanke. Och måste jag välja så prioriterar jag helst träning framför fix av hår och smink, vilket resulterar i att jag väldigt ofta befinner mig långt utanför min komfortzon (Maria Montazami-exposed, liksom!)

Stå på tunnelbanan eller Ica med trött, livlöst hår och stora, mörka ringar under ögonen är ingen hit. Jag känner mig naken och sliten. Jag vet att det här bara är under en begränsad tid, men det är inte alltid så lätt att se i ett större perspektiv när man är mitt uppe i något. Vissa dagar kan jag slås av tanken att ”Okej, det var så här det blev. Du blev en trött, glåmig och sliten småbarnsmamma.” Det kan kännas rätt jobbigt, livsförändringen blir så himla tydlig.

Är nyfiken på hur ni andra hinner med er själva. Lägger ni någon vikt vid frisyr, smink och kläder? Eller bryr ni er inte och har aldrig gjort det? Har ni något knep för att ändå tillföra någon slags glamfaktor i ert småbarnsliv, eller känns det onödigt? Jag vill gärna veta! För min del är det lösögonfransarna, med dem känner jag mig ändå lite ”sminkad” och mindre blek.

Och stor måndagskram från mig. Här blir det litervis med kaffe efter natt med många vakna timmar… 🙂

Share: