Hoppas du inte missförstår rubriken till det här inlägget. Jag är absolut inte trött på att blogga eller saknar ämnen att blogga om. Det är mer upplägget och läsupplevelsen jag gärna skulle vilja ha dina tankar om.

Ett tag trodde jag att det bara var prat om tider, onödigt mycket hud, silikonbröst, substanslösa texter och nyttighetshets som stressade mig i sociala medier. Nu vet jag bättre – och den insikten har varit mycket värdefull för hur jag mår.

Först: har fått så många underbara mejl och meddelanden med anledning av mitt förra inlägg här på bloggen att jag är helt överväldigad. Så otroligt mycket klokhet och kärlek det finns i människor ändå. Det inger hopp.

Det där som skulle bli ett skönt, avkopplande dygn med fin vän på hotell med god mat och dryck slutade med en riktig febersmocka. Frossa, skakningar och ett huvud som höll på att explodera. Och där i hotellsängen mellan frossbrytningarna kom jag till insikt om vissa saker.

Det fanns en tid då Josephine Björk hatade löpning. När hon höll på med fotboll maskade hon under försäsongsträningen, eftersom hon inte ville löpträna eller springa intervaller. Istället levde på sin talang. Men så en dag såg hon en bild på sig själv – och den föreställde en person hon inte alls kände igen.

Johannes Rosenqvist har spelat fotboll i hela sitt liv, utan att vara någon riktig talang eller bollbegåvning. Han levde på sin löpstyrka, passion och vinnarskalle. En allvarlig hjärnskakning tvingade till slut fram ett tufft beslut: att sluta med fotbollen. Men då behövdes det ju något att fylla det tomrummet med…

Elmina Saksi började springa i 25-årsåldern. Varje lördag kl 9 sprang hon en timme, fyra varv i Mossenspåret. För tre år sedan köpte Elminas familj ett kylskåp och då ingick det en startplats till ett millopp. Det var startskottet för hennes seriösa satsning på att bli en snabbare löpare.

Energin och gnistan kom tillbaka efter gastric bypass-operationen, men så hände något som gjorde att Angelica Öijerstedt svävade mellan liv och död. Där och då bestämde hon sig: hon skulle aldrig frivilligt bli så där svag igen. Här är hennes egen berättelse.

Tidigare i morse scrollade jag som vanligt igenom mitt Instagramflöde när en tanke slog mig. Varför reagerar jag på olika sätt när jag ser avklädda kroppar? Kände att jag måste skriva lite om det här och kolla ifall det är fler som tänker likadant.

Att dagligen få inspirera människor till att hitta sitt unika sätt att springa på är verkligen en förmån. Dessutom får jag massvis med inspiration och kunskap från alla er som kommenterar, mejlar och engagerar er på olika sätt. Nu behöver jag DIN hjälp för att just DU ska få en ännu bättre upplevelse när du besöker mina kanaler.