stork_with_child

Foto: Wikimedia Commons.

Av en händelse kom jag idag över senaste numret av Amelia och fastnade en stund vid avdelningen ”Läsarbrev”. En insändare handlade om ett ämne som är väldigt tabubelagt, men som jag också tror uppehåller tankarna hos många.

Den handlade om att det för insändarskribenten ”Annelie” inte var ett alternativ att bli mamma på egen hand. Ofta hade hon fått höra att ”Det är ju bara att skaffa barn”, men hon ville helt enkelt inte försöka bli mamma utan att först ha träffat rätt partner. Nu hade hon gjort det, men då var det lite för sent för barn. Men hon stod ändå fast vid sin känsla.

LÄS OCKSÅ: ”Snälla, sluta barnhetsa kvinnor!”

Skribenten trodde att hon var ensam om den här känslan, men jag är rätt så säker på att hon inte är det. Jag känner till exempel igen mig väldigt mycket i det här. Efter 35 kändes det som att åren bara flög förbi i jetfart och jag började ställa in mig på att det nog inte skulle bli några barn i mitt liv. För jag ville ju inte försöka bilda familj utan kärlek i mitt liv. Jag dömer absolut inte andra som väljer att bli förälder på egen hand, men för min del fanns inte det alternativet. Då fick det hellre vara, även om det såklart var tråkigt. Men det finns ju så mycket annat i livet att njuta av vid sidan om barn. Som familj och vänner, träning, resor, god mat och annat. Jag kände inte att ett liv utan barn skulle vara sämre än ett liv som mamma.

LÄS OCKSÅ: ”Passa på att njuta nu, sedan är det för sent”

Just som jag hade ställt in mig på att det nog är så här resten av mitt liv kommer att se ut så ville ödet annorlunda. Kände att det är bara att hänga med, go with the flow, man kan inte kontrollera allt – ibland bara händer saker och ting. En väldigt vacker del av livet, för övrigt. Så även om känslorna har varit blandade är jag ändå glad och tacksam över den lilla Bullen som växer i ugnen. Den där Bullen som för varje dag tar lite mer plats, sparkar lite hårdare och gör mig konstant kissnödig.

Men utan Bulle hade det också blivit ett fint liv. Livet och hälsan är ändå det viktigaste man har och kärleken kan man hitta där man minst anar det. Det var bara det jag ville skriva av mig just nu. Stor kram från mig!

Share: